NYHET Dansk Folkeparti fick ett rekordresultat på 21 procent i valet 2015. I dag har de stöd av bara sju procent. Ett konfliktfyllt parti på tillbakagång fruktar nu utgången av danska kommunvalet den 16 november.
Det är rejält motigt för ett parti att få en nekrolog skriven om sig i en av de stora tidningarna. Det fick Dansk Folkeparti uppleva i augusti när Michael Kristiansen, journalist och politisk kommentator skrev en nekrolog om partiet.
”Jag skriver inte att de åker ur Folketinget vid nästa val. Men partiets relevans och politik har tagits över av en rad andra partier”, skrev han och konstaterade att höstens kommunval kan bli ett ”blodbad” för partiet.
Opinionsundersökningarna visar samma sak. I den senaste får partiet stöd av 6 procent, nära en fjärdedel av vad de fick 2015.
Dansk Folkeparti (DF) startades 1995 som en utbrytning ur missnöjespartiet Fremskridtspartiet. Mogens Glistrup, själv skatteadvokat och nolltaxerare, hade startat det partiet 1972 som en protest mot höga danska skatter och det skedde typiskt nog på en krog på Tivoli.
I valet 1973 – kallat det danska jordskredsvalet som skakade om de etablerade partierna – fick Fremskridtspartiet 15,9 procent och 28 mandat.
Men till slut kom Glistrups skattetvister ikapp honom och han dömdes för skattebrott 1983. Hans ersättare som partiledare blev Pia Kjærsgaard.
Hon tillhörde dem som stod för en mer realpolitisk linje, att uppnå resultat i samarbete med andra partier, än den spektakulära symbolpolitik andra delar i partiet ville ägna sig åt i Glistrups anda.
1995 bröt sig Pia Kjærsgaard och DF:s nuvarande ledare Kristian Thulesen Dahl och några andra ur partiet och bildade Dansk Folkeparti. Redan i valet tre år senare tog de plats i Folketinget. Framgångarna fortsatte till rekordvalet 2015.
Men motgångarna kom redan i valet 2019 då de fick 8,7 procent och tappade 21 mandat.
”Socialdemokratiet har övertagit DF:s utlänningspolitik. Välfärdspolitiken rök samma väg och Nye Borgerlige har elegant förstått att överta partiets roll som högerorienterat protestparti”, skriver Michael Kristiansen i Berlingske.
Nye Borgerlige startades inför valet 2019 då de fick fyra mandat. Politiskt står de långt till höger och har på flera punkter en hårdare migrationspolitik än DF. Men de har en annan framtoning, partiledaren Pernille Vermund är något av ett dansk svar på Ebba Busch och uppmärksammas mycket och ofta för att leda ett så litet parti. Senare mätningar ger dem ett stöd på 6,9 procent.
Desperationen inom DF har riktat sig mot partiledaren Thulesen Dahl och den tilltog inför partiets landsmöte i september då partiets lokala ledare i Köpenhamn, Odense, Aarhus och Aalborg vädjade till den nu 74-åriga Kjærsgaard att komma tillbaka som partiledare.
Den annars givne efterträdaren, vice partiordföranden Morten Messerschmidt, har bekymmer för egen del. Han dömdes i augusti för förskingring och bedrägeri med EU-medel under sin tid som Europaparlamentariker. Domen i första instans är överklagad, men Messerschmidt kan under tiden inte räkna med att bli framlyft i partiet.
Andra i DF hoppas att Inger Støjberg, som var integrationsministern för Venstre, i den tidigare borgerliga regeringen, skulle närma sig DF och vara en kommande partiledare.
Hon står just nu inför riksrätt efter anklagelser om att hon som minister ska ha gett instruktioner om att par som var asylsökande där ena parten var under 18 år skulle skiljas åt. När till och med hennes eget parti röstade för riksrätt lämnade hon partiet.
Landsmötet i DF i september blev nu inte det upprorstillfälle som de lokala ledarna hade räknat med och ”partimodern” Kjærsgaard ville inte mota ut sin efterträdare.
Frustrationen i DF handlar också om att de som tidigare vann väljare från S på senare år sett att många har återvänt till S. I flera frågor om migrationspolitiken har S och DF haft samma linje, liksom i fråga om välfärdsfrågor, där den så kallade Arne-pensionen spelat en stor roll de senaste åren.
Det senare började i Cirkusbyggnaden i Köpenhamn den 22 maj 2017. Fackförbundet 3F hade bjudit in S-ledaren Mette Frederiksen och DF-ledaren Kristian Thulesen Dahl till debatt om framtidens pensionssystem.
Den dåvarande borgerliga regeringen ville höja pensionsåldern. 3F förde samman de två partierna som sedan kunde enas om ett förslag om förtidspension för folk som som var utslitna efter ett långt arbetsliv. Bryggeriarbetaren Arne fick bli den mänskliga symbolen på valaffischerna 2019. Arne-pensionen är nu genomförd och har inspirerat till liknande lösningar i Sverige.
Text: Janne Sundling
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
