Skogsbranden i Västmanland är inne på sitt åttonde dygn. Nu växer kritiken mot Sveriges beredskap, nedskärningar i försvaret och myndigheternas insatser.
Den skogsbrand som härjat i Västmanland är inne på sitt åttonde dygn. Samtidigt som branden till stora delar nu är släckt växer kritiken mot myndigheter, beredskap och nedskärningar. I Dagens Industri kritiserar Mikael Odenberg, den före detta försvarsministern som under 2007 avgick i protest mot nedskärningarna inom försvaret.
– När man rustar ner försvaret minskar man inte bara försvarets förmåga att göra något i orostiden utan också förmågan att stötta det civila samhället i fred. Den förmågan har blivit sämre, säger han till tidningen.
Allan Widman, försvarspolitisk talesperson för Folkpartiet, menar att det inte bara är en fråga om att Sverige inte har tillräckligt många helikoptrar utan också att de inte är anpassade att kunna fungera vid civila kriser. En konsekvens av ett socialdemokratiskt beslut om att stödet till det civila samhället inte längre ska vara dimensionerat för det civila samhället, skriver Dagens Industri.
Det är inte bara nedskärningarna i försvaret som får kritik. Drabbade vittnar om bristande information från myndigheter och kommuner. Frågor som om de ska evakuera, återvända och var de ska göra med sina djur, lämnas obesvarade eller hänvisas till Facebookgrupper.
Erna Danielsson, docent i risk- och krishantering och forskar inom området organisering och samverkan vid samhällskriser vid Mittuniversitetet i Östersund, säger till Svenska Dagbladet att hon inte är förvånad över den kritik som kommer.
”Information är oerhört viktig, men internationell forskning visar att kommunikation med allmänheten är minst lika viktig”, säger hon till tidningen och menar att ett informationsmeddelande inte räcker utan måste kompletteras med exempelvis en chat-funktion för allmänhetens frågor.
Bristande långsiktighet i hur klimatanpassningen ska gå till är en annan kritik som växer. Sveriges kommuner och landsting, SKL, bad innan sommaren miljödepartementet om mer insatser för att bygga upp en bra beredskap mot bland annat bränder, rapporterar Dagens Nyheter. Ett 30-tal myndigheter och departement har någon form av klimatanpassningsuppdrag. I dag delar de på runt 100 miljoner kronor för att arbeta med frågan, en siffra som enligt klimat- och sårbarhetsutredningen från 2007 bör ligga mellan 100 och 300 miljoner kronor. Inte bara de ekonomiska resurserna brister, menar Emilie Gullberg, handläggare och klimatexpert på SKL.
– Ingen håller ihop myndigheterna. I praktiken är det upp till kommunerna att göra en bedömning av vad som behöver göras, säger hon till Dagens Nyheter.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
