Kritiserat statligt byggstöd ledde till 30 000 bostäder med lägre hyra

Bostad En ny rapport visar att investeringsstödet för hyresrätter, som avvecklades förra året, har lett till 30 000 fler bostäder med lägre hyra. När bostadsbyggandet nu rasar uppmanar Hyresgästföreningen att regeringen återinföra statligt stöd. Men Fastighetsägarna menar att stödet inte varit träffsäkert och ser hellre att regeringen utreder fri hyressättning.

Bostadsbyggandet rasar i Sverige. Ny statistik från SCB visar att det halverade under första kvartalet i år jämfört med första kvartalet förra året. Från 16 675 påbörjade bostadslägenheter till 8 300. Det innebär att byggtakten är nere på den lägsta nivån på tio år. Enligt Boverkets prognos skulle det behöva byggas 60 000 bostäder varje år fram till 2030, för att fylla bostadsbehovet.

Mycket av raset orsakas av att bolagen har fått det svårare att få kalkylerna att gå ihop. Inflationen har gjort att byggkostnaderna och räntorna stigit kraftigt och att hushållens betalningsförmåga minskat. Enligt en rapport från Veidekke kommer byggandet att vara lågt fram till åtminstone 2026, och bostadsmarknaden kommer att påverkas under hela 2020. 

– Det finns anledning för regeringen att uppfatta detta som en kris. Inte bara som en bygg- eller bostadsfråga, det här berör andra sektorer i samhället, både tillväxt och välfärd. Därför räcker det inte att ligga på bostadsministern. Finansminister, statsminister och hela regeringen måste agera, säger Martin Lindvall, samhällspolitisk chef på Fastighetsägarna. 

Fastighetsägarna föreslår att regeringen samlar fastighetsbranschen, byggföretagen och finansiella aktörer för att påbörja ett åtgärdsprogram för bostadsbyggandet. Martin Lindvall menar att alla partier behöver ta ett helhetsgrepp på bostadspolitiken och vara beredda att släppa på prestigen också kring frågor som historiskt upplevts svåra. Vänstern behöver lyssna på vad som behöver göras åt hyressättningen, och högern åt finansieringen där det kan handla om olika kredit- eller investeringsstöd.

51 000 bostäder med lägre hyra

Mellan 2016 och 2021 fanns ett statligt investeringsstöd för hyresrätter och studentbostäder, men det avvecklades av de borgerliga partierna och SD. Stödet innebar att de som beviljas det fick bygga hyresrätter med ett visst tak på hyran.

En ny rapport från Tyréns, beställd av Hyresgästföreningen, visar att av de 51 000 bostäder som beviljades stödet mellan 2017 och 2021 hade 30 000, 60 procent, inte blivit av utan det. Rapporten visar också att samtliga bostäder fick en lägre hyra än övrig nyproduktion. En trea på 70 kvadratmeter har blivit 2 000 kronor billigare. 

Martin Hofverberg, chefsekonom på Hyresgästföreningen, konstaterar att investeringsstödet har fyllt sitt syfte och att många bostäder har byggts på tillväxtorter med stort bostadsbehov, exempelvis Örebro och Umeå.

– Det har förts mycket debatt om investeringsstödet och det avskaffade utan utvärdering. Eftersom det offentliga inte gjort det beställde vi vår egen utvärdering. Svaret på den stora frågan om det har lett till fler bostäder är ja, säger Martin Hofverberg.

Ja, investeringsstödet debatterades och kritiserades flitigt under sin levnadstid. Och även om rapporten från Tyréns visar att stödet har lett till tiotusentals fler bostäder till lägre hyra, är Fastighetsägarna fortsatt kritiska.

– Som ekonom slås jag av att man inte reflekterar över dödviktsförlusten. 60 procent hade inte byggts uppger de, men över 40 procent hade byggts ändå. Vi skickar alltså skattepengar till en stor mängd projekt som hade producerats även utan offentliga medel, säger Martin Lindvall.

Inte socialt träffsäkert

Enligt Fastighetsägarna är dessutom investeringsstödet inte träffsäkert, eftersom bostäderna med lägre hyra i stor utsträckning går till hyresgäster som inte är i behov av sådana subventioner. 

– Det är i praktiken ett konsumentstöd som ger hyresgästerna 25 procent lägre hyra. Då är frågan om stödet träffar rätt hushåll. Även det är en fråga om samhällsekonomisk effektivitet. De som flyttar in har som regel inkomster över medianinkomsten på orten, säger Martin Lindvall.

Martin Hofverberg vänder sig mot kritiken. Vad gäller dödviktsförluster menar han att man inte kommer ur byggkrisen utan ett statligt stöd, och den som väntar på det perfekta stödet kommer få vänta för evigt. 

När det kommer till träffsäkerheten menar Martin Hofverberg att kritiken är obefogad. Att bostäderna skulle rikta in sig på hushåll med lägre inkomster var aldrig syftet, och motsvarar heller inte den generella bostadspolitik som Sverige har, understryker han. 

– Det kommer från ett synsätt som Fastighetsägarna har, att man måste förtjäna en lägre hyra. Investeringsstödets tak är dessutom inte en låg hyra, den är befintligt högre än i befintligt bestånd. Det är inte ett system där lägre hyra ska gå till mindre bemedlade. Syftet är att få ut så många hyresrätter som möjligt, med lägre hyra än annan nyproduktion, för att mätta behovet, säger Martin Hofverberg. 

Vill att regeringen ser över hyressättning

Men Hyresgästföreningen menar inte heller att stödet var perfekt. De vill att regeringen återinför ett investeringsstöd, men att det då ska utformas som ett förmånligt bygglån i stället. Att staten lånar upp kapital till låg ränta och lånar ut till de som bygger hyresrätter. På så sätt skulle inte stödet begränsas av statsbudgeten och kan bli mer omfattande.

– Regeringen måste titta på statligt stöd och svälja stoltheten. Det finns inget annat sätt. Stödet kan se olika ut, vi har till exempel föreslagit förmånliga bygglån. Men tro inte att det löser sig av sig självt, då kommer krisen bara förvärras, säger Martin Hofverberg.

Martin Lindvall framhåller att Fastighetsägarna inte utesluter någon statlig finansiering, men att ett nytt investeringsstöd behöver formas annorlunda och vara mer socialt träffsäkert. Helst vill Fastighetsägarna att regeringen ser över hyressättning i nyproduktion. 

Sverigedemokraterna har sagt ”definitivt nej” till fri hyressättning och marknadshyra, vilket innebär att det inte finns ett stöd för det i riksdagen i dag. Men Martin Lindvall poängterar att det finns en gråskala och ett stort handlingsutrymme om friare hyressättning.

– Det skulle betyda mycket för investeringsbesluten. Hur hyror bestäms och utvecklas över tid spelar roll. Hur stor roll relativt andra faktorer kan diskuteras, men ingen kan komma ifrån att det har betydelse, säger Martin Lindvall.