Religiösa friskolor Socialdemokraterna går till val på att förbjuda religiösa skolor, men många stötestenar väntar på vägen.
Socialdemokraterna vill få bort alla religiösa inslag i skolan, men har inte stöd för det varken i riksdagen eller den egna regeringen. Här är några av hindren:
- Det redan lagda lagförslaget:
Miljöpartiet vill inte ha ett totaltförbud, men vill att reglerna kring de religiösa friskolorna ska stramas åt. Därför har Socialdemokraterna och Miljöpartiet kompromissat i frågan och lagt fram ett gemensamt lagförslag.
Det förslaget innebär inte att religiösa inslag helt ska förbjudas i skolorna, men dessa ska inte få ske i organiserad form under skoltid. Det ska till exempel vara tillåtet för elever att be, men det ska inte vara en verksamhet organiserad av skolan. Men inte heller idag får man ha några sådana konfessionella inslag i själva undervisningen.
– Man får ha frivilliga religiösa inslag på raster eller innan skolan börjar, men det får inte påverka undervisningen, säger Helen Allvin, kommunikatör på Skolinspektionen.
Mindre än en procent av alla skolor i Sverige är registrerade som religiösa.
- Definitionen av skolans inriktning.
De senaste siffrorna från Skolverket visar att det i februari i år fanns 7 298 grund- och gymnasieskolor i Sverige. 70 av dem har registrerat sig som »konfessionella«, det vill säga religiösa. Det är alltså mindre än en procent av alla skolor i Sverige som är registrerade som religiösa.
Men siffrorna är inte helt tillförlitliga, eftersom det är upp till varje enskild skola att meddela Skolverket om de har en tydlig religiös inriktning – något krav finns inte.
– Det finns ingen bestämmelse om att de måste anmäla det. När de söker tillstånd så är det ett alternativ. Men det är ingenting som följs upp, säger Helen Allvin.
I dag skiljer skollagen på »undervisning« och »utbildning i övrigt«, där undervisning är själva lektionerna och den övriga utbildningen består av raster, luncher och temadagar. Friskolor får ha religiösa inslag i den övriga utbildningen, men inte i undervisningen.
Socialdemokraterna vill att alla religiösa inslag under skoldagen ska förbjudas och de religiösa friskolorna som finns i dag vill civilminister Ardalan Shekarabi (S) ska läggas ned eller omvandlas till vanliga skolor.
Det finns flera exempel där religiösa friskolor inte fungerat som tänkt. Till exempel Al-Zahraaskolan som tog ut nästan alla pengar i vinst till ägarna, vilket bland annat var möjligt tack vare att de hyrde lokaler på rivningskontrakt. Eller Vetenskapsskolan i Göteborg som anklagades för islamism och fick besök av Säpo. Bland annat avslöjades det att personer som arbetat på skolan hyllade terrorgruppen IS och skolans chef hade kopplingar till ”hårdföra” islamister. Friskolan Kunskapsljuset i Norrköping utreddes av Diskrimineringsombudsmannen (DO) eftersom de inte ville att elever av motsatt kön skulle sitta bredvid varandra, och pojkar på skolan ville inte ta kvinnor i hand.
- Bristen på statistik.
Dessa skolor är eller var registrerade som konfessionella hos Skolverket. Det är dock inget krav i dag att skolor meddelar om de har en religiös profil eller inte. Därför vet ingen hur många skolor i Sverige som är religiösa.
Till exempel är Laboraskolan, som drivs av frikyrkosekten Plymouthbröderna i Småland, inte registrerad som konfessionell.
– Jag ser skolan som skattefinansierad hjärntvätt. Lagar stiftade av Sveriges riksdag gäller inte för de här eleverna. Det här med människors lika värde och att det ska finnas möjlighet att förverkliga sig själv i det svenska studiesystemet gäller inte för de här eleverna, har Jakob Widström, ombudsman på Lärarnas riksförbund, tidigare sagt till Dagens Arbete.
Att skolor inte behöver registrera sig som religiösa vill Socialdemokraterna ändra på i sitt nya förslag.
– Vi måste kartlägga alla religiösa friskolor och se hur många de faktiskt är, säger Matilda Glas, Ardalan Shekarabis pressekreterare.
Alla svenska skolor finns registrerade i Skolverkets så kallade skolenhetsregister, som uppdateras varje månad. Där kan man bland annat läsa om skolan är kommunal, privatägd eller drivs av en stiftelse. Skolans adress, telefonnummer, namnet på huvudmannen och rektorn med mera finns också i registret. Skolorna kan också sorteras efter om de är konfessionella, Waldorf, eller »allmän«. Den flik som anger vilken inriktning skolan har finns inte för Sveriges 279 gymnasiesärskolor. Emanuelgymnasiet, som är en religiös gymnasiesärskola, finns inte alls under fliken ”gymnasiesärskola”. Detta eftersom skolan enligt Skolverket är en del av Ansgargymnasiet som i sin tur är registrerad som konfessionell.
I dag spelar det inte så stor roll om skolorna registrerar sig som religiösa eller inte, men framöver kommer det vara viktigare och kontrollerna hårdare, säger Daniel Färm, chef på tankesmedjan Tiden som drivs av Socialdemokraterna, LO och ABF.
– Jag tycker inte att dagens system håller, registreringen fungerar inte. Det blir otydligt för myndigheter, elever och föräldrar. Skolan är till för elever, inte till för ensidig påverkan av eleverna, säger han.
Fotnot: Dagens Arena har sökt civilminister Ardalan Shekarabi.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
