Via utdragna domstolsprocesser och ren uttröttningstaktik går fackets motståndare till angrepp. Nu behövs skarpare aktioner från fackets sida, säger Sverker Lindström, som är författare till en ny rapport om “union busting”.
”Det är också viktigt att skapa en mer flexibel arbetsmarknad och ge fler unga chansen att komma in på arbetsmarknaden, exempelvis genom […] att under en kortare tid ta ett jobb till lite lägre lön för att få för första gången få arbetslivserfarenhet” skriver Centerpartiledaren Annie Lööf på sin blogg den 14 februari.
Citatet är ett av många där Annie Lööf talar sig varm för att skrota las och sänka lönerna för unga på väg in på arbetsmarknaden. Det är samtidigt den politik som förärat henne titeln som ”den ständigt leende union busting-ministern” i rapporten ”Union busting i Sverige – försvaga facket”.
Union busting är ett begrepp som på svenska kan översättas till ”krossa facket”. Olika metoder för att minska förtroendet för facket i samhället i stort, och hos de fackliga medlemmarna i synnerhet. Det är en vanligt förekommande verksamhet i USA, där företag som Wal-Mart har gjort union busting till sin ledstjärna. Där stoppas brutalt varje försök till att kräva fackliga rättigheter med avskedanden och att hela arbetsplatser läggs ned.
Angrepp på facket i Wal-Marts kaliber är inte lika vanligt förekommande i Sverige, men attackerna finns där, om än mer diskret formulerade. Det menar Sverker Lindström, som är författare till den ovan nämnda rapporten. Lindström har granskat de metoder som används i Sverige för att minska fackets inflytande. Resultatet visar på fem tydliga exempel:
- Förneka fackets roll
- Misstänkliggöra facket hos medlemmarna
- Kampanjer med mediernas hjälp
- Ideologiska domstolsprocesser mot kollektivavtal
- Politiska kampanjer med tydligt mål
Medan att förneka fackets roll är vanligt förekommande i USA, är de två sista exemplen de vanligast förekommande – och mest allvarliga – i Sverige.
– Man kan se vilken enorm effekt laval-processen fick på kollektivavtalsförhållandena i Sverige. Genom den processen har möjligheterna till en underbudskonkurrens ökat. EU-medlemskapet har gett möjlighet för olika intressen att ta hjälp av EU-rätten för att urholka den svenska modellen och angripa facket och kollektivavtalsrätten, säger Lindström.
– När det gäller de politiska kampanjerna så är det mer en uttröttningstaktik. Centern vill inte ha några centrala fack och de angriper på sätt och vis kollektivavtalsrätten. Det är ett sätt att sakta mala ned den svenska modellen.
I vilken mån handlar det här om medvetna strategier?
– Det är både och. Domstolsprocesserna är väldigt medvetet gjorda. Men när man får stöd i medierna anti-fackliga kampanjer är det ett uttryck för att man är skicklig på att arbeta fram en metodik för att angripa facket och kollektivavtalsrätten.
Är facket dåliga på att förstå medielogiken?
– Ja, absolut. Facket tar inte någon direkt strid, som jag ser det. Man låter det här pågå utan att stå upp för betydelsen av rätten att teckna kollektivavtal och rätten att ansluta sig fackligt. Det skulle behövas skarpare aktioner.
Fredag den 16 mars presenteras rapporten ”Union busting i Sverige – försvaga facket” på ett frukostseminarium i ABF-huset i Stockholm. Seminariet kommer även att webbsändas via http://abflive.se/
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
