Helgläsning Att en minister blir KU-anmäld, ibland från flera håll samtidigt ser ut att ha blivit allt vanligare. Stämmer det? Vilka partier har gjort flest anmälningar genom åren? Dagens Arena har undersökt saken.
– Jag håller med om den allmänna bilden, antalet anmälningar blir fler, speciellt under valår, säger Peter Esaiasson, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
De senaste åren har antalet KU-anmälningar ökat. 2017 gjordes 28 anmälningar, 2016 51 anmälningar och 2015 låg siffran på 39*. 2014 kom det in 24 anmärkningar, 17 år 2013 och 26 år 2012. Den innebär en ökning på 43 procent i antalet KU-anmälningar de senaste tre åren, jämfört med de tre föregående åren.
– Mängden anmälningar kan bero på det nuvarande parlamentariska läget. Vi har ingen majoritetsregering. Många anmälningar är ett tecken på ett polariserat politiskt klimat, säger Daniel Lindvall, tidigare huvudsekreterare i Demokratiutredningen.
Konstitutionsutskottet, KU, som tar emot KU-anmälningar, bildades 1809 och har i uppgift att granska ministrarnas tjänsteutövning, men arbetar också med grundlagarna, frågor om radio, tv och dagspressen.
Om riksdagsledamöter tycker att en minister inte har skött sitt arbete så kan de göra en KU-anmälan. KU undersöker sedan saken och har rätt att ta del av alla regeringens handlingar, även de som hemligstämplats. Ibland gör KU också så kallade KU-utfrågningar, där den anmälda ministern blir utfrågad. Utfrågningarna är öppna för allmänheten. Om KU kommer fram till att en minister begått ett brott i sin arbetsutövning så kan de väcka åtal. Åtalet går då direkt till Högsta domstolen, men det har inte hänt i modern tid. Däremot kan en politiker prickas efter en KU-anmälan, efter omröstning i KU, vilket inte är ovanligt.
Enligt experterna så riskerar ökningen i antalet KU-anmälningar att urholka hela idén med anmälningarna, nämligen att ministrar ska stå till svars för dåligt utförd, och eventuellt olaglig, maktutövning. Istället för att vara en maktgranskande institution används anmälningar nu i större utsträckning av oppositionsmedlemmar för att lyfta den egna politiska agendan.
– Det finns en uppenbar politisering av KU-anmälningarna, de bör fungera på ett sätt så det inte är ett slagträ för politisk debatt, säger Daniel Lindvall.
Esaiasson anser att Konstitutionsutskottet inte har fungerat som det är tänkt under en lång tid, utan att det istället används som ett diskussionsforum.
– Anmälningar gör av flera skäl, man vill nita motståndarpartiet. Man kan stärka sin individuella ställning, inte så mycket inför väljare, men inför partiet. KU används som arena för debatt – det är nu den viktigaste funktionen. Det har inte varit ett kraftfullt instrument på väldigt länge, säger han.
Redan för tio år sedan lyftes frågan om KU-anmälningarnas urvattning av statsvetarna Helena Wockelberg och Shirin Ahlbäck vid Uppsala Universitet i antologin »Statsvetare ifrågasätter«:
»Här kommer vi också fram till en kärnpunkt som vi menar i otillräcklig grad lyfts fram av tidigare bedömare, nämligen att trovärdigheten i KU:s granskande verksamhet till en ansenlig del också är beroende av att granskningen inte framstår som rent partipolitisk.«
Men fastän anmälningarna ofta har partipolitiska förtecken anser Esaiasson att själva utskottet i sig är relativt opartiskt.
– Utskottet är opartiskt i den mån att man röstar enhälligt och inte efter partilinjerna. Det är dock mindre vanligt än vad som är önskvärt om KU skulle vara en helt oberoende granskningsinstitution, säger han,
Men Esaiasson framhåller ändå vikten av utskottets arbete:
– Det behövs institutioner som löser svåra frågor, till exempel turerna kring Transportstyrelsen, säger Esaiasson.
Mellan 2002 och 2017 gjordes sammanlagt 527 KU-anmälningar. Socialdemokraterna har gjort flest: 126 stycken. Moderaterna ligger strax efter med 124.
*I ett fåtal fall har flera partier gjort gemensamma KU-anmälningar. Då har varje anmält parti har noterats som att de gjort en egen anmälan.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
