Kvinnor är tjänstepensionens förlorare

pensionsorättvisa Män och tjänstemän drar ifrån när det gäller pensionsvillkor, medan kvinnor inom kommun och landsting är de stora förlorarna. Det beror på att tjänstepensionen som arbetsgivaren betalar in är dubbelt så hög i vissa branscher jämfört med andra.

Förutom den allmänna, inkomstbaserade pensionen kommer tjänstepensionen att utgöra en allt större del av den samlade pensionen för dagens yrkesarbetande.

Fortfarande beräknas många arbetstagare helt sakna tjänstepension. För den absoluta merparten av arbetstagare i Sverige som omfattas av kollektivavtal är dock tjänstepensionen en viktig beståndsdel i försörjningen efter pension. Inte minst eftersom den allmänna pensionen kommer att urholkas, som det ofta beskrivs. Eller åtminstone bli lägre till följd av att vi lever längre.

Men i takt med vetskapen om att pensionerna snarast kan väntas sjunka framöver har fackförbunden de senaste åren i allt högre grad sett till att slå vakt om högre pensionsavsättningar när nya kollektivavtal förhandlas.

– Vi ser att pensionssystemet i dag är väldigt dåligt så då försöker vi gynna våra medlemmar, så att man kan gå i pension tidigare, som Tommy Thunberg-Bertolone, ombudsman på IF Metall, uttrycker det.

Det här har lett till att nivån på den avsättning baserat på lön som arbetsgivaren gör varje månad skiljer sig väsentligt åt mellan olika yrkesgrupper.

Ett exempel: undersköterskor, sjuksköterskor och hemtjänstpersonal får bara grundnivån i avsättning, vilket är 4,5 procent upp till ett tak som i dag ligger på cirka 39 000 kronor. En lön få i de yrkesgrupperna kommer upp till. Det handlar om stora grupper anställda. Enbart den offentliga sidan inom kommuner och landsting sysselsätter i dag en miljon personer.

I de mest fördelaktiga avtalen på LO-sidan kan avsättningen vara nästan den dubbla. Det här gäller exempelvis avtalen inom stål- och gruvindustrin hos IF Metall.

Inom stålavtalet hade man 2017 8,7 procent i avsättning till pension av lönen – vilket bland annat beror på att avtalet sedan nästan 20 år innehåller en särskild livsarbetspremie som ger extra pensionspengar. Gruvavtalet är ännu bättre med en total avsättning på 9 procent av lönen till pension.

Man brukar säga att en skillnad i pensionsavsättning på 1 procent motsvarar drygt 2 000 kronor i månaden som pensionär.

Samtidigt har många av tjänstemannaförbunden på den privata sidan under senare år kämpat för och lyckats få igenom flexpension. Flexpensionen beskrivs som en reform som ska göra det möjligt att gå ned i arbetstid under de sista verksamma yrkesåren, men framförallt är det en reform som ger ökade avsättningar till pensionen på 1–2 procent, ibland mer, varje månad.

Det här är pengar man får ut som pension oavsett om man i slutänden går ned i arbetstid eller inte.

– Man brukar säga att en skillnad i avsättning på en procent motsvarar drygt 2 000 kronor i månaden som pensionär, säger Håkan Svärdman, välfärdsanalytiker på Folksam som hjälpt Dagens Arena med beräkningar av pensionsutfall för olika yrkesgrupper.

Beräkningen som Dagens Arena har låtit göra visar att det är nivån som betalas in till tjänstepension under arbetslivet som avgör hur mycket vissa grupper drar ifrån i pensionsligan. Skillnad i förväntad pension totalt, inklusive tjänste-, premie- och inkomstpension, skiljer sig mellan 68 och 89 procent av förväntad slutlön.

Det innebär många tusenlappar skillnad i pension mellan kvinnodominerade LO-yrken och industriyrken.

Anledningen till att den förväntade pensionen är relativt hög för alla grupper är att beräkningen har gjorts utifrån en pensionsålder vid 69 års ålder, vilket enligt flera experter är vad en 25-åring som börjar arbeta i dag får räkna med.

Beräkningen utgår från snittlönen för en person född 1993 som börjar arbeta som 25-åring, går i pension vid 69 års ålder och lever 17 år efter det. Beräknad avkastning per år på tjänste- och premiepensioner 2,1 %.

Civilingenjörens lön: 43 800 kr/mån, pensionsavgift: 6 % under tak och 30 % över tak
Metallarbetarens lön: 28 100 kr/mån, avgift 6 %.
Offentliganställd undersköterska, lön: 26 200 kr, avgift 4,5 %
Restaurangbiträdets lön: 22 600 kr, avgift 4,5 %
Socialsekreterare, kommunanställd, lön: 32 835, avgift 4,5 %

Män, både på LO-sidan och inom tjänstemannagruppen, hör generellt till de grupper som har skaffat sig väsentligt bättre pensionsvillkor.

Skillnaderna i pensionsvillkor vidgar pensionsklyftan som redan finns mellan kvinnor och män, eftersom kvinnor har lägre löner och arbetar mer deltid. Den stora gruppen anställda inom kommuner och landsting, som domineras av kvinnor, halkar nämligen efter i sina pensionsavtal.

Män, både på LO-sidan och inom tjänstemannagruppen, hör generellt till de grupper som har skaffat sig väsentligt bättre pensionsvillkor.

– All tjänstepension är ju en form av uppskjuten lön, men det här gör att den inkomstspridning som finns i arbetslivet förs över till att man får större klyftor även under pensionstiden. Det är främst beroende av att vissa fack tillskansar sig bättre fördelar, säger Gabriella Sjögren Lindquist, pensionsexpert på Inspektionen för socialförsäkringen.

Ojämlikheten mellan olika kollektivavtal pekas ut som ett problem av bland annat Kommunal.

– Ja, som jag ser det är det en diskussion som man måste ha på högre LO-nivå om hur solidariska vi ska vara förbunden emellan, säger Anna-Maria Carlsgård, ombudsman på Kommunal.

Hon är också orolig över att tjänstepensionen kommit att få så stor roll för den framtida pensionen.

– Tjänstepensionen skulle från början vara något lite extra, men i dag har den blivit en grundplåt i pensionen. Jag tycker inte om den utvecklingen, och jag tycker att det är olyckligt om vi måste fortsätta att förbättra tjänstepensionen för att den allmänna pensionen är så dålig, säger Anna-Maria Carlsgård.

IF Metall tillhör de förbund som sedan länge har vissa särskilt förmånliga avtal. Bland annat finns en arbetstidsförkortning som är möjlig att ta ut som pensionsavsättning. Inom Teknikavtalet, som är det största av industrins avtal, kan en sådan omvandling till pension ge cirka 10 800 kronor i extra pensionspengar årligen, om man väljer att inte ta ut det som ledig tid.

Men framförallt finns sedan 2013 avsättning till deltidspension inom Teknikavtalet, som 2017 hade ökat till 1,9 procent av lönen. 2019 höjs den till 2,2 procent.

Tjänstepensionen skulle från början vara något lite extra, men i dag har den blivit en grundplåt i pensionen.

Och IF Metall har inte uppfattningen att de borde »vänta in« förbund med lägre pensionsförmåner i sina kollektivavtal.

– Om Kommunal inte ökar sina pensioner genom att satsa på deltidspensionspremie eller arbetstidsförkortning kan vi ju inte vänta på dem, säger Tommy Thunberg-Bertolone, ombudsman på IF Metall.

Civilingenjörerna som organiseras av Sveriges Ingenjörer tillhör också till största delen Teknikavtalet och har sedan 2013 flexpension. I år är nivån på avsättningarna en procent och från 2019 höjs den till 1,3 procent.

Dessutom finns ett avtal om arbetstidsförkortning vilken anställda kan välja att ta ut i pensionsavsättning istället för ledighet, och då är den värd i snitt 18 500 till 20 000 kronor om året. Att de flesta ingenjörer slår över taket på 39 000 kronor höjer ytterligare deras pensionsavsättningar.

Förhandlingschefen på förbundet, Camilla Frankelius, beskriver det som att de har valt att satsa på förbättrade pensioner inom ramen för det utrymme som finns i avtalsförhandlingarna.

– Man kan inte nog betona vikten av att sätta av pengar till pension, säger hon.

När det gäller avtal med betydligt sämre pensionsavtal anser Camilla Frankelius, liksom IF Metall, att det handlar om ett val som aktuella fackförbund gör att prioritera pensionsavsättningar eller inte.

– Det är en organisationspolitisk fråga vad man värderar. Jag tror inte att det har varit svårt att få igenom pensionsavsättningar, säger Camilla Frankelius.

Att löner över 39 000 kronor berättigar till mångfaldigat högre belopp till pensionen är rimligt, tycker hon.

– Ja, det tycker jag för man betalar mer i skatt över det beloppet och då är det rimligt att man får mer avsättning i pension. Det har också att göra med att man har gjort insatser som gjort att man kommit upp i den lönen, säger Camilla Frankelius.

Handels är ett av de LO-förbund som i senaste avtalsrörelsen förhandlade sig till att höja pensionsavsättningarna. I april i år höjs avsättningarna till 4,9 procent och nästa år ökar nivån till 5,3 procent.

– Vi ser att personer med låg lön och med deltidsanställningar har en svårare situation när de blir pensionärer, säger Per Bardh, förhandlingschef på Handels.

Att det nu fanns gehör för att satsa på pensionerna är inte självklart i ett låglöneyrke, säger han. Generellt har medvetenheten om vad pensionen betyder varit lägre bland lågavlönade än högavlönade grupper.

– Diskussionen har inte riktigt funnits bland lågavlönade grupper för man tänker att lägre än så här kan lönen inte bli. Men när man upptäcker att man kan få leva på garantipensionen växer insikten om hur viktig pensionen är, säger Per Bardh.

Både på fackförbundet Vision, som har en majoritet av sina medlemmar inom kommun- och landstingssektorn, och Kommunal har man en vilja att driva på för högre pensionsavsättningar.

– Det står väldigt högt på vår lista över prioriteringar, särskilt med förväntan på en höjd pensionsålder och lägre pensioner, säger Sari Wonsell, pensionsexpert på Vision.

 Diskussionen har inte riktigt funnits bland lågavlönade grupper för man tänker att lägre än så här kan lönen inte bli.

Kommunal försökte förgäves få till höjda pensionsavsättningar när de slöt det aktuella pensionsavtalet med SKL och Pacta, säger Anna-Maria Carlsgård.

– Vår motpart var väldigt tydlig med att det inte fanns något förhandlingsutrymme överhuvudtaget när det gäller grundnivåerna på 4,5 % och 30 %. Vi försökte, men det var helt omöjligt att komma fram. Då såg vi istället till att få sänkt och höjd åldersgräns på avsättningen, säger Anna-Maria Carlsgård.

Enligt pensionsexperten Gabriella Sjögren Lindquist på Inspektionen för socialförsäkringen är SKL:s avtal ett av de stora problemen för kvinnor när det gäller väntad pensionsnivå, tillsammans med låga löner.

– Det stora problemet för kvinnor är att det inte finns flexpension för kommuner och landsting, och det allra största grundläggande problemet är kvinnors löner. Sedan kommer pensionsvillkoren ovanpå, säger hon.

Att SKL:s anställda har kompenserats genom högre inbetalningar under föräldraledighet och slopade åldersgränser kan inte jämföras med extra pensionsavsättningar.

– Det är mycket mer förmånligt att ha flexpension för det betalas in under en mycket längre period i arbetslivet, säger Gabriella Sjögren Lindquist.

Håkan Svärdman, välfärdsanalytiker på Folksam, ser dock ändå en nackdel med höjda pensionsavgifter inom kollektivavtalen, för exempelvis branscher inom Handels där avsättningarna nyligen höjts.

–  Det ökar priset på kollektivavtalet vilket i slutänden kan leda till att kollektivavtal inte upplevs som så attraktivt, säger Håkan Svärdman.

Läs också: En miljon SKL-anställda halkar efter

Låg lön kan ge hög pension  om avtalet är bra

Ministern: De låga kommunala pensionerna måste upp