Lönegapet mellan män och kvinnor skulle kunna vara borta om tio år. Det menar LO som vill få igång en debatt om lönebildningen i Sverige.
Lönegapet mellan män och kvinnor består. De senaste 30 åren har nästan ingen utjämning ägt rum. För samtliga arbetare motsvarar kvinnors lön 88 procent av männens lön.
Lönegapet som finns mellan arbetare och tjänstemän har inte heller minskat. Det har tvärtom ökat. Skillnaderna har inte varit här stora sedan 1930-talet.
För att få igång en diskussion om vilka löneskillnader vi egentligen ska ha i Sverige har LO tagit fram rapporten ”Hundra år av ojämlikhet – löner och löneutveckling efter klass och kön”.
– Det är en rapport om hur vi ska modernisera vår lönepolitik. Vi vill på ett lite provocerande sätt få igång en debatt mellan de olika LO-förbunden kring frågan om vilka löneskillnader vi ska ha på arbetsmarknaden och vad som ska motivera de skillnaderna, säger projektledaren Claes-Mikael Jonsson.
Ett scenario i rapporten är att löneskillnader mellan män och kvinnor skulle försvinna om man ökade lönerna för kvinnor med en procentenhet per år.
Är det ett realistiskt scenario?
– Det kanske inte är särskilt realistiskt med tanke på hur den ståndpunkterna ser ut mellan olika LO-förbund och de svårigheter man har att enas om en utvecklad och mer avancerad lönepolitisk samordning. Men det är klart att det går att förändra löneskillnaderna på svensk arbetsmarknad. Den är inte given av naturen, säger Claes-Mikael Jonsson.
Att diskutera vilka parametrar som ska påverka lönerna är ingen ny företeelse, menar han.
– På 50-talet började man utveckla synen på vad som skulle påverka lönen. Man letade efter objektiva faktorer som kunde bygga lönebegreppet som exempelvis att mäta arbetets svårighetsgrad. Detta ligger vi väldigt långt ifrån i dag när många istället upplever att man får bra lön om man är flink och duktig och fjäskar, säger Claes-Mikael Jonsson.
Han pekar på hur synen på lön har förändrats sedan 50-talet.
– Löneskillnader har blivit emotionella, man tycker att man borde ha en högre lön. Man tycker att den egna gruppen är underbetald och att en annan grupp är överbetald. Vi har förlorat de retoriska instrumenten för att diskutera löneskillnader, säger Claes-Mikael Jonsson.
En övergripande fråga är också hur stora löneskillnaderna får vara.
– Vad vi ser är ett samhälle med ökade löneskillnader som riskerar att slitas isär. Då är den tidigare LO-ekonomen Rudolf Meidner vision intressant. Han ansåg att ingen på svensk arbetsmarknad skulle tjäna mer än dubbelt så mycket som någon annan. Hans vision var alltså ett förhållande 1:2, säger Claes-Mikael Jonsson.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
