enkät Liberalerna visar sig vara det borgerliga parti som har mest konkreta förslag när det gäller hyresgästers ställning på bostadsmarknaden. Men de vill ha fri hyressättning i nybyggda lägenheter och ändra bruksvärdessystemet.
1. Vilka är de viktigaste reformerna för att matcha de som efterfrågar bostäder med de bostäder som byggs eller görs tillgängliga?
Rikta det ekonomiska stödet inte till byggbolagen, utan till de ekonomiskt svagaste hushållen. Avskaffa byggsubventionerna och höj bostadsbidragen för barnfamiljer samt bostadstilläggen för pensionärer. Pressa byggkostnaderna genom fler typgodkända hus, fler helt gemensamma byggregler för Norden och stopp för kommunala särkrav. Fortsätt förenkla byggreglerna så att fler små lägenheter kan byggas.
2. Vem/vilka ska styra utbudet av bostäder som byggs?
Konsumenterna, det vill säga de boende. Kommunerna har en viktig roll i att genom planprocesser se till att det finns god tillgång på detaljplanelagd och byggbar mark.
3. Är ni för eller emot marknadshyror, och varför? Om ni är för – hur skulle ett införande av marknadshyror gå till?
Dagens hyresmarknad fungerar inte, och särskilt allvarligt är läget i storstadsområdena och studentstäderna. När det till exempel i snitt tar 10 år att köa sig till en hyreslägenhet i Stockholms ytterområden tvingas allt fler till otrygga andrahandsboenden och svarthandel och trångboddhet brer ut sig.
Liberalerna vill ha bättre fungerande marknadsmekanismer genom att ändra bruksvärdessystemet så att hyresgästernas egna önskemål om läge m.m. får större genomslag. För helt nybyggda hyresrätter ska hyran kunna avtalas fritt mellan hyresvärd och hyresgäst, men när avtalet väl finns ska hyresgästens rättigheter tryggas genom starkt besittningsskydd och en tydlig och förutsägbar indexreglering under hela perioden hyresgästen väljer att bo kvar.
4. Bostäder med särskilt låga hyror, så kallad social housing – är det bra eller dåligt?
Det är en dålig idé, eftersom det riskerar att hålla kvar människor i fattigdom. Om rätten att inneha ett hyreskontrakt villkoras med att hyresgästen har låg inkomst försvinner drivkraften att förbättra den egna ekonomiska situationen.
5. Går det att få ned priserna på byggande och hyror i nyproduktion, och hur? Vem ska betala om det kostar? (Byggbolag, staten, kommunerna t ex?)
Ja. Se fråga 1.
6. Vilken roll spelar allmännyttan i framtiden om ni får bestämma? Bör alla kommuner ha en allmännytta?
Allmännyttan har en viktig roll på dagens bostadsmarknad och kommer att ha det också i framtiden. Frågan om allmännytta eller ej ska avgöras lokalt inom det kommunala självstyrets ramar.
7. Bör hyresgästers inflytande förändras på något sätt – till exempel öka eller minska – när det gäller hyreshöjningar och större renoveringar?
Liberalerna vill förbättra hyresgästernas möjligheter att hävda sina intressen. Möjligheten till tvångsförvaltning bör i högre utsträckning användas mot hyresvärdar som inte sköter sin roll som hyresvärd. Dessutom bör Boverket få i uppdrag att utveckla en modell för offentlig hyresstatistik, så att hyresgäster får lättare att själva skaffa information om den genomsnittliga hyresnivån i ett bostadsområde. En sådan hyresstatistik stärker konsumentmakten både på förstahandsmarknaden och vid legal andrahandsuthyrning.
I dag upplever många hyresgäster att de inte ges möjlighet att framföra sina önskemål i samband med ombyggnader och renoveringar. Nyligen har en statlig utredning presenterat förslag för att förändra hyresgästens ställning, bland annat genom skärpta krav på innehållet i meddelande om ombyggnation och skärpt skälighetsbedömning vid hyresnämndens prövning om åtgärder. Sådana förslag är intressanta.
Liberalerna anser också att hyresgästens till- och frånval ska kunna avspeglas bättre i hyressättningen. Det ska vara möjligt att sluta avtal mellan hyresvärd och hyresgäst om hur lägenhetens standard avseende utrustning och underhåll ska kunna höjas eller sänkas, och att detta ska motsvaras av ett hyrestillägg eller hyresavdrag under en viss tidsperiod.
Vi vill dessutom förbättra systemet med depositioner från hyresgästen i samband med andrahandsuthyrning, något som är vanligt i Sverige. Hyresvärden motiverar ofta kravet på deposition med att det är ett sätt att minska risken för bedrägerier, uteblivna hyresbetalningar eller kostsamma reparationer. Samtidigt innebär dagens oreglerade system, där hyresgästen betalar direkt till hyresvärden, att risken för bedrägerier av hyresvärden i stället är uppenbar.
8. Vill ni göra förändringar när det gäller ränteavdrag, rot-avdrag och fastighetsskatt, och i så fall vilka?
Vi vill långsamt trappa ner ränteavdraget från 30 till 20 procent under en tioårsperiod, en procentenhet i taget. För att inte hushållens ekonomi ska påverkas negativt ska detta kompenseras med andra skattesänkningar, främst på arbete.
9. Svenskarnas stora skuldsättning, inte minst i form av bostäder beskrivs ofta som en statsfinansiell risk. Hur ser ni på den risken och vad bör göras?
Ja, den höga skuldsättningen innebär risker både för hushållen och för det finansiella systemet i stort. För att dämpa denna risk vill Liberalerna långsamt trappa ner ränteavdraget (se ovan). Det är en bättre åtgärd än det skärpta amorteringskravet, som minskar rörligheten och gör det ännu svårare för unga att skaffa sin första ägda bostad. Därför bör det skärpta amorteringskravet tas bort.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
