Sjuksköterskorna är arga. I Stockholm fick de mindre än två procent i löneökning. Dagens Arena har träffat två sjuksköterskor på KS i Huddinge.
– Jag tror att de flesta är väldigt förbannade. När jag fick beskedet blev jag jättearg och kunde ha sagt upp mig på stört. Det är lite konstigt att landstinget inte är mer rädda för att sjuksköterskor ska säga upp sig, eftersom det är så lätt att få jobb, säger Johanna Dahlén.
Hon och Hanna Thorsin jobbar som sjuksköterskor på kvinnokliniken på Karolinska sjukhuset i Huddinge. För en och en halv månad sedan fick de beskedet att årets lönerevision för avdelningen är mindre än två procent.
– Jag är jättebesviken med tanke på att ingångslönerna stiger fortare än löneutvecklingen. Nu ligger vi som har jobbat ett och ett halvt år under de som är nyutexaminerade i lön, säger Hanna Thorsin.
Hon förklarar att beskedet om de låga löneökningarna i princip är det enda de har pratat om på avdelningen sedan beskedet kom. Ilskan och frustrationen mot arbetsgivaren Stockholms läns landsting har varit stor eftersom det aldrig tycks bli en förändring i synen på sjuksköterskeyrket.
Johanna fick nog och sa upp sig. Efter bara fyra år i yrket väljer hon nu att lämna landstinget och ska börja jobba som bemanningssjuksköterska på ett privat företag. Hon går från en månadslön på 26 500 kronor – inklusive årets lönerevision – till en ny lön på 33 700 kronor i månaden.
Debatten om sjuksköterskornas låga löner och stressiga arbetssituation återkommer gång på gång. För Stockholms sjuksköterskor är arbetssituationen många gånger pressad. Stängda vårdplatser har blivit vardag. Samtidigt är löneutvecklingen låg. Medianlönen för en sjuksköterska i landstinget var drygt 26 000 kronor år 2013. Inför sommarsemestrarna är det dessutom väl dokumenterat att det – precis som varje år – kommer att råda stor brist på personal.
Hanna Thorsin har inte sagt upp sig, men hon har sökt andra jobb och varit på intervjuer:
– Jag har fyra barn att försörja, så det är inte riktigt läge att säga upp sig i ren ilska. Men jag kommer nog inte att vara kvar speciellt länge. När jag får positivt besked från ett jobb jag vill ha så kommer jag att sluta, säger hon.
Minst en till på avdelningen har hunnit säga upp sig, men Johanna är säker på att det kommer fler uppsägningar till hösten. Flera sjuksköterskor på avdelningen avvaktar besked om utbildningsplatser och hon tror att många drar sig för att byta jobb mitt i sommaren. Det har uppstått en oro på avdelningen över vad som kommer att hända om många av de mer erfarna slutar.
– Det är i sig inget problem att det kommer in nyutexaminerade sjuksköterskor. Men kommer det ett helt gäng och det i stort sett bara är oerfaren personal kvar på avdelningen blir det inte mycket kunskap och erfarenhet kvar, säger Johanna.
Personalomsättningen på avdelningen är stor. Trots att Hanna och Johanna inte har jobbat där mer än ett och ett halvt år, så är de två av de tre sjuksköterskorna med längst erfarenhet av totalt 22 sjuksköterskor som jobbar dagskift på avdelningen.
– Konsekvensen för patienterna när det är så stor personalomsättning är okunskap hos personalen, säger Johanna.
Hon fortsätter:
– Det är svårt att som nyutexaminerad hamna i en situation där du känner dig osäker. Du ska kunna bedöma situationen och säga att okej, nu behöver jag hjälp. Det är det som är problematiskt, att veta vad jag kan och vad jag inte kan, hur mår min patient nu, är det akut läge eller inte. Det var ganska svårt att avgöra som ny, tyckte jag.
När årets lönerevision blev känd i slutet av april sa Jane Stegring på Vårdförbundet till Dagens Arena: ”Det är bra att personalen tar ansvar för sin situation och slutar om de inte får betalt för sitt jobb”. Hanna och Johanna tycker att det är en jättekonstig reaktion från henne.
– Det handlar mer om att fly problemen om man säger att sjuksköterskor ska säga upp sig. Absolut, det är jättebra att visa att man är missnöjd, men det måste ju hända någonting med våra löner, säger Johanna.
Hanna fyller i:
– Man utarmar sjukhuset på erfarenhet, man skjuter sig själv i foten. Det måste ske en förändring på landstingsnivå. Man måste värdera erfarenhet och vara rädd om personalen. Jag och Johanna brinner för kvinnovård. Men lönen tvingar oss att söka oss vidare, det känns jättetråkigt. Och vi talar inte bara för oss själva. Det är väldigt många, även om de inte sagt upp sig, som tycker att det här är för jävligt, säger Hanna.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
