Urholkade statsbidrag och en högerpolitik som tvingar landstingen att släppa in privata aktörer drabbar vården i glesbygden mest. Det hävdar Vänsterpartiet i Västerbotten och skyller landstingets dåliga ekonomi på alliansregeringen. “Struntprat”, säger de borgerliga partierna.
Både Vänsterpartiet och den borgerliga oppositionen i Västerbottens läns landsting motsätter sig neddragningarna av akutvården i Åsele och Dorotea. Men när det gäller orsaken till landstingets usla ekonomi, det som tvingat fram besparingarna, har de helt olika uppfattningar.
– Med 20 år av misskötsel av ekonomin, felaktiga prioriteringar och kostnadsreducering kommer nu ett paket som slår ännu mer fel, hävdar det moderata oppositionslandstingsrådet Nicklas Sandström och lägger skulden på Socialdemokraterna och deras stödpartier.
Vänsterpartiet menar att ett tungt ansvar ligger på den borgerliga regeringen och införandet av lagen om valfrihet (lov).
–Den tvingande lagen om valfrihet är kostnadsdrivande för landstinget men gynnar bara de boende i städerna. Det gör att vi inte kan använda skattepengarna utifrån var behovet är störst, det fria vårdvalet låser oss, säger vänsterns Maria Grip.
– Dessutom har de generella statsbidragen urholkats från år till år. För ett landsting som Västerbotten innebär det en minskning med över 200 miljoner kronor bara detta år.
“Statsbidragen borde indexeras”
När det gäller det senare, statsbidragen, får hon medhåll från såväl socialdemokraterna i landstinget som flera av de borgerliga partierna. Centerpartiets Olle Edblom skulle gärna se att statsbidragen värdesäkrades.
– Självklart vore det fantastiskt. Men V är ensamma om att driva detta så det blir nog inte av, säger Edblom.
Även Sveriges kommuner och landsting, SKL, driver frågan om en uppräkning av de generella statsbidragen.
– Kostnaderna ökar hela tiden och om inte bidragen värdesäkras i samma takt gröps de ju ur. Statsbidragen borde indexeras, säger landstingsekonomen Staffan Ackerby vid SKL.
SKL anser dock inte att det fria vårdvalet minskar landstingens möjlighet att fördela pengarna efter behov. Visserligen sker i stort sett alla privata etableringar i större tätorter, men varje landsting har stora möjligheter att göra sina egna prioriteringar, menar Staffan Ackerby.
– De flesta sätter också en högre vårdpeng per patient utanför tätorterna. Det är ett sätt att omfördela resurserna.
Vänsterpartiets Maria Grip står ändå på sig:
– Det fria vårdvalet har gett tre nya privata vårdcentraler i centrala Umeå, där vi har den yngsta och friskaste befolkningen. Det har kostat runt 40 miljoner kronor som jag hellre hade fördelat till mer resurssvaga områden.
Bertholof Brännström
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
