Tjänar 1 700 kronor mindre i månaden. ”Friskolorna borde kunna betala mer, de har också lägre lärartäthet” säger Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén.
Lärare i fristående gymnasieskolor tjänar i snitt 1 700 kronor mindre i månaden än kollegor i kommunala skolor. Det framkommer i en undersökning från Lärarförbundet. För lärare i grundskolan blir det 500 kronor minus i plånboken varje månad om de jobbar på en friskola.
– Fristående skolor borde ha råd att betala minst lika mycket som de kommunala skolorna. Skillnaderna är slående och det finns ingen rimlig förklaring, säger Eva-Lis Sirén, ordförande för Lärarförbundet.
– De fristående skolorna har dessutom lägre lärartäthet, men får samma ersättningar som de kommunala skolorna. Så de borde rentav ha råd att betala mera, fortsätter hon.
Enligt de siffror som Lärarförbundet tagit fram är lärartätheten i de fristående gymnasieskolorna 6,9 och i de kommunala skolorna 8,9. I friskolorna på grundskolenivå är lärartätheten 7,6 och i de kommunala skolorna 8,0.
Finns det någon rimlig förklaring till varför lönerna är lägre i friskolorna?
– Det är en oerhört viktig fråga att ställa till friskolorna i ett läge där de borde ha råd att ge mer i lön. Nu är det upp till bevis om man vill göra något åt lärarkrisen, säger Eva-Lis Sirén.
Dagens Arena kunde i tisdags avslöja att den på skolmarknaden dominerande koncernen Academedia är ägare till en tredjedel av de skolor som driver på betygsinflationen. Samtidigt som koncernen gör en vinst på 300 miljoner kronor får eleverna nöja sig med en lärartäthet som är lägre än snittet.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
