Medicin Det är lätt att börja med antidepressiva mediciner, men många mår dåligt när de ska sluta. Den erfarenheten har medlemmarna i 10-procentgruppen på Facebook.
– Läkarna blev arga när jag sa att det var svårt att sluta, säger Johanna Hansen.
Läkarna som medlemmarna i 10-procentgruppen har mött har tolkat utsättningssymptomen med ångest, illamående och yrsel som att depressionen finns kvar och de har därför sagt åt patienterna att trappa upp igen. Trots att biverkningarna av ett långvarigt bruk ofta är svåra: förlorad sexualitet och ett begränsat känsloliv utan vare sig glädje eller sorg. Dessutom tar relationer och yrkesliv stryk och många blir sjukskrivna.
Många desperata
Allmänläkaren André Marx drev nyligen tillsammans med kollegor Björkhagens nedtrappningsmottagning, dit patienter som ville sluta med antidepressiva kunde vända sig för att få hjälp att trappa ner på ett långsammare och lindrigare sätt. l maj kommer han ut med en populärvetenskaplig bok om antidepressiva läkemedel.
– Många var desperata för att de inte mådde bra av den antidepressiva medicinen, men inte heller kunde sluta. För en del är abstinensreaktionerna så obehagliga och intensiva att de hamnar på psykakuten när de försöker sluta.
Han säger att 1,2 miljoner svenskar tar antidepressiva och att många har fastnat i ett långvarigt bruk.
– Fler nya användare tillkommer än de som lyckas sluta. Vi har därför ett växande samhällsproblem med människor som inte har någonstans att vända sig om de behöver hjälp att sluta.
Långsam metod
10-procentgruppen förespråkar en långsam metod: max 10 procents minskning per fyraveckorsperiod.
– För många är det nödvändigt att trappa ut långsamt för att lyckas sluta. Särskilt mot slutet bör stegen vara mycket små. Det kan ta åratal att sätta ut medicinerna, säger André Marx.
Han tror att bristande kunskap, tid och resurser är förklaringen.
– Man tror att man kan sopa problemet under mattan genom att bagatellisera eller förneka patienternas svårigheter. Resultatet blir att man vänder lidande patienter ryggen och att problemet bara växer.
Johanna Hansen mådde egentligen inte jättedåligt innan hon fick antidepressiva läkemedel. Hon hade en klump i magen och funderade på vilket yrke hon skulle satsa på. Hon hade småångest ibland. När hon slutade tvärt enligt läkarnas plan för utsättning fick hon extrem ångest och skräck.
– Det var som om någon tryckte på en knapp och en tsunami vällde fram, säger hon.
Svårt att sluta
Hon fick en annan antidepressiv medicin som hon nu har slutat med nästan helt och hållet. Även den långsamma utsättningen ger symptom, men inte alls på samma sätt. Nu känner hon sig levande igen med fullt känsloregister.
– Läkarna blev arga när jag sa att det var svårt att sluta, de hade en otrevlig attityd. Jag hade lyckats med allt i livet tills jag började trappa ner.
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom har fått kritik av läkare som verkar för en långsam nedtrappning av antidepressiva mediciner. De menar att riktlinjerna också borde innehålla skrivningar om hur de antidepressiva medicinerna ska sättas ut.
Omfattande arbete
Sofia von Malortie är enhetschef vid Socialstyrelsen, avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården, nationella riktlinjer och screening.
– Den här frågan är relativt ny, och riktlinjerna är från 2021. Vi har ständig omvärldsbevakning och det är ett omfattande arbete med att revidera riktlinjerna. Det kan ta flera år. Läkemedelsverket skriver om att trappa ner, men det är otydligt för att det är kortfattat och inte ger någon utförlig vägledning.
Mats Persson är psykiatriker och utredare vid Läkemedelsverket. Han säger att man ska påbörja arbetet med nya rekommendationer i år. Samtidigt menar han att det är viktigt att utgå från den enskilde patienten och att många klarar en snabb utsättning. Men han medger att det finns problem.
– 50 procent har problem med utsättningen, det är avsevärt många. Vi ska ta fram ett nytt vetenskapligt underlag där vi kommer titta på forskningen sedan 2016.
Massor av patienter vittnar om att de inte kan sluta ens när de följer läkarens anvisningar. Varför skriver ni då att antidepressiva mediciner inte är beroendeframkallande?
–De är inte beroendeframkallande enligt professionens definition av beroende, som bland annat innebär att man vill ha högre och högre doser. Men det kan vara svårt att sätta ut behandlingen. Sjukdomen kan återkomma. Psykologiska faktorer som rädsla för att sluta kan också påverka. Eller så har man inte satt ut på rätt sätt. När man sätter ut beroendeframkallande läkemedel långsamt kan den utdragna processen ge obehag. Det är inte säkert att en väldigt utdragen utsättning alltid är bra. Inte för alla patienter i alla fall, säger Mats Persson
Bättre än placebo
Elias Eriksson är farmakolog och professor vid Göteborgs universitet. Han menar att det finns många fördelar med antidepressiva läkemedel.
–De är tydligt mycket bättre än placebo vid depression med nedstämdhet, och vid sjukdomar som generaliserat ångestsyndrom och tvångssyndrom. Men om ens psykiska mående beror på att man har stort lidande i livet på grund av yttre negativa faktorer ska man inte ta dem.
Enligt Elias Eriksson finns det dock även en del problem med läkemedlen. Han pekar bland annat på att de kan påverka sexlusten. Att medicinerna skulle trubba av känslor stämmer dock inte enligt honom, även om han säger att en del kan uppleva det så. Han menar att det är upp till patienten om de vill ta läkemedlen länge för att undvika nya depressioner, men att problemen kring utsättning av medicinerna har förstorats upp.
– Jag är inte expert på utsättning. Men det är välkänt att om man sätter ut plötsligt får vissa patienter utsättningssymtom. Det framställs nu som att det är jättevanligt och utdraget. Det tror jag är överdrivet. I de allra flesta fallen går det att trappa ut på några veckor, men det finns de som har mer utdragna besvär. Då får man trappa ut långsammare. Man kan också byta till preparat som lämnar kroppen långsammare.
Ångrar att hon började
Du har hållit föreläsningar på vetenskapliga symposier som sponsrats av läkemedelsföretag och fått föreläsararvode. Har det gjort dig subjektiv?
– Patenten för SSRI (läkemedel mot depression) har gått ut för flera decennier sedan, så det gläder inte läkemedelsindustrin att man numera säger något gott om dem. De som är subjektiva är snarare läkare som tycks ha samma onyanserat negativa syn på läkemedlen som antivaccinrörelsen har på vaccin. Jag tycker det är en fördel om akademin samarbetar med läkemedelsindustrin, men man ska förstås alltid basera det man påstår på kontrollerbara fakta, och kritisera industrin när det är befogat, säger Elias Eriksson.
Men Johanna Hansen önskar att hon aldrig börjat med medicinen.
– Jag ångrar att jag tog läkemedlen. Det hade räckt med någon att prata med, en mentor i livet. Jag är 33 år nu och har skjutit upp att skaffa barn för att jag inte har kunnat sluta med antidepressiva utan att få svåra utsättningssymtom.
Text: Peter Olofsson
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
