BLODTESTFÖRETAG Under 2016 omsatte blodtestföretaget Werlabs drygt 18 miljoner, mer än tre gånger så mycket som under 2015. Men företagets affärsidé får skarp kritik av såväl Läkarförbundet som Svensk förening för allmänmedicin, SFAM.
– Vi vet väldigt väl enligt forskning att det inte lönar sig att göra kontroller på friska människor, säger Hanna Åsberg ordförande i SFAM.
Flickan i reklamen pussar sin mamma på kinden, ”Lyssna på din kropp” och ”Ta kontroll över din hälsa” uppmanar Werlabs annons.
Blodanalysföretaget Werlabs grundades 2013 av ST-läkaren Richard Lagerqvist. För knappt 1400 kronor kan man få koll på över trettio olika värden. Företaget har inga egna labb men samarbetar bland annat med Karolinska, Aleris och Unilabs vårdcentraler.
– De har en outnyttjad kapacitet som vi köper. En av anledningarna till att det blivit så populärt är att vi erbjuder en extern inkomstkälla till den statligt finansierade vården, säger Werlabs vd Will Stoddart.
Vitaminbrist, livsstilssjukdomar, prostatacancer, det är bara några exempel på vad som ingår i Werlabs blodanalyser. Resultatet levereras direkt till mobil eller dator, tillsammans med en personlig analys av en av företagets läkare. Werlabs vd Will Stoddart har själv kollat sitt blod i många år, han var också en av Lagerqvists första kunder.
– Vår idé är att erbjuda information om kroppen på ett konsumentvänligt sätt och på så vis hjälpa människor med förebyggande vård. Om du har en förkylning eller känner dig sjuk så ska du gå till din vårdcentral, men om du tänker på mer långsiktiga problem ska du vända dig till oss.
Stoddart hävdar att regelbundna blodkontroller kan ge indikationer på huruvida man befinner sig i riskzonen för livsstilssjukdomar.
– Kunskap förändrar allt.
– Om vi tar metaboliska sjukdomar såsom typ två-diabetes, då kan du med vår tjänst upptäcka de här sakerna på ett tidigt stadium.
För att omvandla provresultaten till faktisk kunskap om hälsan så behöver man mer information.
Werlabs affärsidé har lockat flera tunga investerare, i fjol tog företaget in 33 miljoner och tjänsten lanserades både i Norge och Storbritannien. Men blodtestföretagen är inte utan kritiker. Emma Spak är ordförande i Läkarförbundets råd för läkemedel, IT och medicinteknik. Enligt henne är Werlabs affärsidé problematisk då företaget sänder ut dubbla budskap som kan få konsumenterna att överskatta blodprovets betydelse.
– För att omvandla provresultaten till faktisk kunskap om hälsan så behöver man mer information, det uppger också Werlabs själva. Samtidigt kan den som köper tjänsten få intrycket via Werlabs hemsida och reklam att tjänsten ger en fullvärdig koll på hälsan. Tittar vi på vad tjänsten erbjuder så innehåller den bara själva blodprovet, vilket är en väldigt liten del av en mer fullvärdig bedömning.
– Tanken i sjukvården är att läkaren i samråd med patienten utifrån de symptom och de frågeställningar man har, ska välja prover som är relevanta och har chans att leda en utredning vidare. Dessa tjänster tar inget helhetsansvar, utan levererar bara provsvar utan koppling till vidare bedömning, säger Emma Spak.
Fler tester skapar mer oro, och att testa folk för sjukdomar kan faktiskt göra dem mer sjuka.
SFAM:s ordförande Hanna Åsberg är även hon kritisk och ifrågasätter vilka möjligheter blodtestföretagen egentligen har till att förbättra människors hälsa.
– Vi vet väldigt väl enligt forskning att det inte lönar sig att göra kontroller på friska människor.
Hon menar att ett allt mer utbrett testande snarare kan bidra till ökad ohälsa.
– Fler tester skapar mer oro, och att testa folk för sjukdomar kan faktiskt göra dem mer sjuka. Det finns forskning från till exempel mammografi som visar att du kan må sämre av själva oron för sjukdom. Det finns också en etisk problematik i att man spelar på folks oro, att de kanske har en sjukdom som de inte upptäckt ännu, oavsett om de har det eller inte.
En annan problematik som dyker upp i samband med blodtestföretag är så kallad screening. När stora grupper människor regelbundet screenas för sjukdomar ökar risken för felaktiga provsvar. Detta kan leda till att vården belastas i onödan, eller i värsta fall att någon får en felaktig diagnos. I Werlabs tester ”hälsopaket XL” och ”hälsopaket Large” ingår bland annat PSA-testet, där män testas för prostatacancer. De flesta som behandlas för prostatacancer får försämrad sexuell funktion, dessutom är urinläckage och ändtarmsbesvär vanliga bieffekter. Socialstyrelsen har därför avrått från att genomföra nationell PSA-screening då de negativa effekterna i form av överdiagnostik och överbehandling väger tyngre än de positiva. 2014 uppskattade man att 1–4 dödsfall per 1000 skulle kunna undvikas efter 10–15 år, samtidigt skulle cirka 40–50 fler fall per 1000 diagnostiseras.
Att Werlabs skulle bedriva screening-verksamhet är enligt företaget felaktigt, man hävdar att tjänstens användare gör ett aktivt val utifrån sina hälsobehov.
– VI skulle aldrig göra en helkroppsundersökning, och vi är väldigt försiktiga med att göra test som leder till svåra biverkningar. PSA-testet är det enda testet som vi gör som är aningen kontroversiellt, men vi länkar information om testet och erbjuder det även separat.
Men Hanna Åsberg håller inte med.
– Om man bestämmer sig för att rekommendera ett prov till vilken person som helst i befolkningen i syfte att leta efter en viss sjukdom, då är det någon form av screening-verksamhet. Sen är det inte ett standardiserat screening-program på en hel befolkningsgrupp, men det är ändå något man rekommenderar utan att ha något belägg för att man ska göra det på just den här specifika personen.
Läkarna menar också att det finns anledning att vara kritiska till Karolinskas samarbete med Werlabs. Hanna Åsberg menar att sjukhusets samarbete ger tjänsten legitimitet och förstärker intrycket av att blodanalysföretagen ägnar sig åt traditionell vård.
– Vi tycker helt enkelt inte att det här är vad våra offentligt finansierade laboratorier ska ägna sig åt.
Andreas Matussek, Funktionschef på Karolinska Universitetslaboratoriet, bemöter kritiken i ett skriftligt meddelande
Karolinska Universitetslaboratoriet arbetar med organisationer inom hälso- och sjukvården. Vi ställer samma krav på alla för att kunna beställa laboratorieanalyser. Samarbetet med Werlabs sker enligt samma principer som med övriga vårdgivare inom hälso- och sjukvården. De ska vara registrerade som vårdgivare hos IVO och därmed efterleva samma regelverk som övriga vårdgivare. De ska ha en namngiven medicinsk ansvarig läkare utsedd som står som beställare och mottagare av de prover som beställs.
Vad är Karolinska Universitetssjukhusets syn på screeningverksamhet?
Karolinska Universitetslaboratoriet utför analyser inom de nationella screeningprogrammen, t ex gynekologisk hälsokontroll eller hälsokontroller för asylsökande. Vi gör det alltid på uppdrag av hälso- och sjukvårdsorganisationer och enligt beslut från Socialstyrelsen. KUL bidrar inom forskningen för nya potentiella områden för organiserad screening.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
