Foto: Pixabay

VAL-ENKÄT Partiernas förslag inom landsbygdspolitiken i EU tyder på ointresse och okunskap om frågorna, tycker professor emeritus Erik Westholm. Han ser det som anmärkningsvärt att partierna inte kopplar klimatfrågan till landsbygden.

Dagens Arena har ställt åtta frågor till de partier som idag finns representerade i Europaparlamentet, och som ställer upp för omval. En av frågorna lyder:

»Vad behöver göras inom EU för att jämna ut skillnaderna mellan stad och landsbygd?«

Nedan finns alla svar redovisade och Dagens Arena har låtit Erik Westholm, professor emeritus i landsbygdsutveckling vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), kommentera partiernas svar. Han menar att det uppsving landsbygdens villkor fått i den politiska debatten sedan förra året, med anledning av Gula västarna och Sverigedemokraternas framgångar i glesbygd, inte avspeglas särskilt tydligt i politikernas förslag.

– På många av partiernas svar låter det som att de tar något ur partiprogrammet och säger att »det här gäller landsbygdspolitiken också«. Man tillämpar något man generellt tycker och applicerar det på landsbygden, säger Erik Westholm.

Däremot blir en skillnad tydlig mellan en nationalistisk syn och en som vill ha mer solidaritet och samarbete, tycker han.

– Partierna skiljer sig åt diametralt mellan dem som tycker att vi ska ta hem landsbygdspolitiken och göra det här i Sverige, och de som tycker att vi ska stödja utvecklingen i Europas fattigaste länder. Vänsterpartiet vill ta hem politiken, men vill ha ökad jämlikhet mellan länder – det blir rätt svårt att åstadkomma med mindre EU.

Han pekar på intressanta skillnader mellan hur Centerpartiet och Liberalerna ser på regionalfonderna.

– Liberalerna vill skära ned på dem, medan Centerpartiet lyfter fram hur viktiga de är.

Partierna går i väl upptrampade fotspår, säger Erik Westholm, till exempel när det gäller diskussionen om bidragen och att de bör fördelas regionalt

– Grovt sett hade samma svar kunnat komma för 20 år sedan, menar han.

Det betyder inte att verkligheten inte har förändrats, utan snarare att politikernas inställning till de här frågorna inte har gjort det.

Läs alla partiernas svar i åtta brännande EU-frågor här!

Något som förvånar Erik Westholm är att flera partier inte tar upp klimatfrågan alls när de föreslår lösningar för att utjämna klyftan mellan stad och land.

– Det kanske säger något om att klimatet inte är så viktigt när det kommer till kritan.

Han nämner två svar som exempel:

Centerpartiet: ”Satsningar som exempelvis görs inom klimatpolitiken kan också spela stor roll för lands- och glesbygd.”

– Det är som att partierna inte har satt sig in i att de här frågorna är tätt sammanvävda. Det finns massa hot som klimatförändringar innebär mot landsbygdens villkor.

Liberalerna skriver: ”Regionalpolitiken ska inte finansiera åtgärder som motverkar målsättningarna i klimatavtalet från Paris.”

– Det låter som att det är ett statement man måste göra, och om man ser till hur klimatfrågan tornar upp sig är det här en extremt passiv hållning, kommenterar Erik Westholm.

En konkret fråga som Miljöpartiet och Feministiskt initiativ tar upp handlar om att bygga ut tågförbindelser som ett medel att gynna landsbygden. Erik Westholms invändning är att utbyggd järnväg inte per automatik gynnar landsbygden, utan att det handlar om hur politiken utformas.

– Höghastighetståg är snarast ett problem för landsbygden eftersom de kör förbi alla mindre orter. Om järnvägen ska gynna landsbygden så behövs andra satsningar.

Eftersom EU hanterar flera miljarder i regionalfonder som Sverige tar del av är landsbygdsfrågor inget perifert ämne för EU-parlamentariker. Däremot, menar Erik Westholm, har jordbrukspolitiken traditionellt sett varit mycket större i till exempel Frankrike än i Sverige, vilket beror på hur stor del av väljarbasen landsbygdens befolkning utgör.

– I Storbritannien finns många fler parlamentsledamöter som bor på landsbygden och är engagerade i landsbygdsfrågor.

Hur kan svenska partier på bästa sätt påverka EU:s landsbygdspolitik?

– Det som heter landsbygdsprogrammen måste partierna vara bra på att ha ett förhållningssätt till. Det andra är att landsbygdssäkra politiken i allmänhet: vad får de här besluten för konsekvenser för landsbygden? Tågfrågan är ett bra exempel på ett område som antingen kan stärka eller försvaga landsbygden.

Vilka av partiernas förslag kan ses som mest respektive minst effektiva för att jämna ut klyftor mellan stad och landsbygd?

– Jag tycker att svaren är för allmänna för det. Som väljare får jag inte tillräckligt tydliga svar av de flesta partierna.

 

Vad behöver göras inom EU för att jämna ut skillnaderna mellan stad och landsbygd?

 

Centerpartiet: Socialfonden och regionalfonden, som är avgörande delar av EU:s sammanhållningspolitik, bidrar till landsbygdsutveckling och möjliggör satsningar på små företag. Det är viktigt att fördelningen av dessa stöd sker regionalt. Medborgare i hela EU måste kunna se att samarbetet innebär fördelar för dem. Resurser som kanaliseras via sammanhållningspolitiken medfinansierar exempelvis infrastruktur för kollektivtrafik i olika delar av unionen. Och med en välfungerande jordbruks- och sammanhållningspolitik kan hela EU hålla ihop och gemensamt skapa säkrare och sundare mat, en ökad grön tillväxt och en bättre djurvälfärd. Satsningar som exempelvis görs inom klimatpolitiken kan också spela stor roll för lands- och glesbygd.

Feministiskt initiativ: Vi vill att stöd till landsbygdsutveckling via Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) integreras och att EU:s sociala trygghetssystem utformas så att kvinnor och män får samma förmåner och skyldigheter. Vi anser också att följande av våra förslag bidrar till att minska avståndet mellan stad och landsbygd: Ett samordnat tåg-, signal- och bokningssystem i hela Europa – bidrar till att minska de fysiska avstånden mellan stad och landsbygd, samt omställningen till ett hållbart energisystem med fokus på förnyelsebar energi och en omriktning av EU:s jordbruksstöd för en rejäl omställning, för ekologi, småskalighet och matsuveränitet. Båda dessa reformer bidrar till att minska de ekonomiska avstånden mellan stad och landsbygd och stärka landsbygdens ställning då landsbygden är mycket resursstark både avseende produktion av mat och förnyelsebar energi.

Kristdemokraterna: Det handlar framförallt om att ha landsbygdens förutsättningar för ögonen i lagstiftningsprocesserna. Vi har sett exempel gällande viltvård, jakt, skogsbruk och transportpolitik där väldigt urbana perspektiv dominerat. Det är viktigt att EU-lagstiftningar analyseras också från landsbygdens perspektiv.

Liberalerna: För ett konkurrenskraftigt EU krävs att alla delar av unionen växer ekonomiskt. Det är dock inte bidrag som skapar tillväxt och välstånd i Europa, utan framför allt en effektiv inre marknad, investeringar och ett gott innovations- och företagsklimat. Regional-, social- och landsbygdsfonderna måste minskas och slås ihop för att nå bättre effektivitet och samordningsvinster. Liberalerna vill att stöden i betydligt större utsträckning ska inriktas på investeringar i de fattigaste länderna i EU, samt att fonderna ska användas till investeringar med tydligt europeiskt mervärde, exempelvis gränsöverskridande infrastruktur. Regionalpolitiken ska inte finansiera åtgärder som motverkar målsättningarna i klimatavtalet från Paris. Medlemsländer som får regionalstöd från EU ska själva ha på plats en fungerande politik för nationell regional utjämning.

Miljöpartiet: Genom EU:s regionala utvecklings- och sammanhållningspolitik vill vi gröna jämna ut skillnaderna mellan stad och landsbygd, men också mellan olika regioner. Vi driver att medlen i de regionala utvecklingsfonderna ska satsas på den gröna omställningen som också kommer att skapa fler jobb och investeringar på landsbygden. Satsningarna ska gå till infrastrukturprojekt, däribland hållbara transporter som tåg och omställning från fossil till förnybar energi. Vi gröna driver också rättighetsfrågor som jämställdhet och icke-diskriminering av minoritetsgrupper i EU:s regionala utvecklingspolitik. Vi vill dessutom att den så kallade partnership-principen om att fler aktörer ska inkluderas i beslutsprocesserna ska finnas med.

Moderaterna: Vi måste arbeta för att minska regelkrånglet och säkerställa att vi inte har EU-lagstiftning som skapar onödig byråkrati. EU ska verka för att stärka konkurrenskraften för våra gröna näringar och skapa gynnsamma förutsättningar för arbetstillfällen även utanför våra städer.

Socialdemokraterna: Vi kommer jobba för en effektiv politik för investeringar i regional utveckling och tillväxt i hela Europa som gynnar både städer och landsbygd. Denna bör utformas i samarbete med regioner utefter deras särdrag och behov och med fokus på europeiskt mervärde.

Sverigedemokraterna: Glesbygdspolitik, inklusive infrastruktursatsningar och insatser för ekonomisk utjämning, är i grunden en nationell angelägenhet, där varje land utifrån deras väldigt skilda förutsättningar bör kunna bedriva en politik som är anpassad efter den egna politiken och de egna förhållandena. EU:s satsningar tenderar i första hand att transferera medel som skulle behövas för satsningar på svensk landsbygd till sådana medlemsstater som i motsats till Sverige är nettobidragstagare.

Vänsterpartiet: Vi tror inte att den frågan kan lösas i EU, dessutom anser vi att det är en fråga för medlemsländerna inte EU. Förhandlingar pågår för närvarande om att kraftigt öka EU:s budget. Detta motsätter sig Vänsterpartiet. Vi vill istället minska EU:s budget och återföra EU:s ineffektiva och orättvisa jordbrukspolitik till nationell nivå så att Sverige kan göra verkligt effektiva satsningar på och utveckla vår landsbygd och vårt jordbruk. Vänsterpartiet vill att allas våra skattepengar ska gå till ökad jämlikhet, inom och mellan länder.

 

 Enkät: Ottilia Hammarlund