Landslagsspelare ska locka läsare

Nyhet I dagarna lanserades en bokklubb med finska landslagskaptenen i fotboll. Initiativen för att främja läsandet är många, men det är svårt att veta vilka satsningar som egentligen ger resultat.

Satsningarna för att få människor att läsa är varierande och många. Den svenska regeringen vill att unga människor läser mer och planen är att lägga 55 miljoner ur statsbudgeten för att främja läsning under 2021. Men det är svårt att veta vilka initiativ och åtgärder som gör skillnad. Ett exempel är momssänkningen på böcker 2002 som inte ledde till att personer som läste lite köpte fler böcker utan istället att de som redan läste mycket handlade desto mer.

Det finlandssvenska bokförlaget Förlaget testar nu en bokklubb med den finländske landslagskaptenen Tim Sparv som lockbete och affischnamn. Bokklubben finns på sociala medier där deltagare kan interagera med landslagsspelaren och ta del av boktips och läsutmaningar. Enligt Förlaget vill de samarbeta med Tim Sparv för att han har ett mångsidigt bokintresse. Och genom samarbetet nå grupper som vanligtvis inte läser.

I Sverige har Bonniers förlag haft ett liknande samarbete med Svenska Basketbollförbundet under flera år: Bonnier Hoops. Satsningen har som mål att öka intresset för läsning och litteratur för unga genom att kombinera det med basket, och har inkluderat även Polisen och allmännyttiga Bostadsbolaget.

En av aktörerna som arbetar för läsfrämjande är Kulturrådet som har ett uppdrag av regeringen att främja läsande och skapa möjligheter för alla att ta del av litteratur. För några år sedan fanns en läsdelegation som var en statlig utredning från regeringen. I delegationen satt den före detta landslagstränaren för herrlandslaget i fotboll Lars Lagerbäck med.

Lotta Biörnstad, enhetschef för litteratur och bibliotek på Kulturrådet, berättar att det funnits flera statliga projekt som liknar förlagens initiativ, och som främst varit riktade mot unga. Det har bland annat funnits ett projekt som hette Idrott och läsning, där föreningar kunde söka stöd för att arbeta med läsfrämjande aktiviteter. Exempel på aktiviteter är bokbussar och föreläsare som besökte idrottsorganisationer. Vissa idrottsföreningar med yngre barn gavs tillgång till låneböcker som idrottsledarna kunde läsa högt ur i slutet av träningarna.

– Det finns två anledningar till att vi har haft projekt som kombinerar idrott och läsande. Dels finns det en tanke om läsande förebilder, om en person som man ser upp till läser är det större sannolikhet att man själv läser. Det är även ett bra sätt att nå de som vanligtvis inte läser. Idrottsrörelsen engagerar många och därför finns det möjlighet att nå ut stort, säger Lotta Biörnstad.

Lotta Biörnstad säger även att det är viktigt att nå ut till flera grupper eftersom de som inte läser lika mycket kan gå miste om kunskap och information.

I rapporten Läsandets årsringar som utgavs av Förläggareföreningen förra året, sammanfattar forskarna Anna Nordlund och Johan Svedjedal de undersökningar som görs av läsvanor och deras resultat. De kom fram till att svenska skolelevers läsvanor och läskunnighet minskat från millennieskiftet men att siffrorna förbättrats något de senaste åren, eventuellt på grund av reformer i lärarutbildningar, förtydligande styrdokument och fortbildningsinsatser i skolan. Men rapporten kommer också fram till att svenska elever visar betydligt lägre intresse för att läsa på fritiden än unga personer i andra länder.

I år har Kulturrådet fått i uppdrag av regeringen att inrätta ett läsråd som ska ha ett läsfrämjande syfte. Skolverket, universitet, civilsamhället och näringslivet ska finnas representerade i rådet.

– Läsrådet ska också samla kunskaper och sprida forskning och på så sätt bidra till att höja nivån på det läsfrämjande arbetet i hela samhället. Det finns mycket kunskap om vad som skulle kunna vända trenden men för att gå från idéer till verkstad krävs många olika insatser och ett engagemang från hela samhället, säger Lotta Biörnstad.

Jerry Määttä, som är universitetslektor i litteraturvetenskap och inriktad på bland annat litteratursociologi, tycker att Tim Sparvs och Förlagets samarbete är spännande.

– Den kombinationen av litteratur och idrott är intressant. Det blir en slags valutaväxling för båda parter. För fotbollsspelaren bygger det goodwill och visar att han även har kulturellt kapital. Förlaget får medial uppmärksamhet. Det är möjligt att det även kan locka till mer läsande. Men det behöver inte vara så att idrottsintresserade och litteraturintresserade är två olika grupper av människor. Det finns många författare som har ett idrottsintresse till exempel.

Jerry Määttä tror att en anledning till att politiker så gärna vill få barn och ungdomar att läsa kan grunda sig i en genuin oro för att ungdomar inte har de kunskaper som krävs för att ta del av information och delta i det demokratiska samhället. Eventuellt vill man också ge unga ett slags kulturellt arv och det har funnits exempel på politiska förslag som velat införa en litterär kanon.

– Det är egentligen få som är emot läsfrämjande insatser. Men det finns personer som problematiserar bilden av läsandet som något uppburet. Till exempel har litteraturvetaren Magnus Persson i sin bok Den goda boken skrivit om detta. Många menar att läsning har positiva kvaliteter och det kan finnas vissa belägg för att litteratur ger oss vissa verktyg för att utveckla empati. Men om det skulle stämma helt borde de som läser i högre grad vara bättre människor och så är det väl inte.

– Jag tycker att det är viktigt att alla ska få chansen att ta del av litteratur och introduceras till den. Men de som fått den chansen och sen inte intresserar sig för läsning självmant får väl göra som de vill, säger Jerry Määttä.