Offentlighetsprincipen Varje år omsätter de statliga bolagen nästan 200 miljarder kronor. En värld som i princip är helt utan insyn för medborgarna. Trots att en utredning redan 2004 föreslog större öppenhet i dessa bolag har ingenting hänt.
I över 16 år har utredningen legat och samlat damm på justitiedepartementet. Utredningen om insyn och sekretess i offentliga företag. En kommission som fick i uppdrag att utreda frågor om offentlighetsprincipen och i sitt föreslog slutbetänkande att offentlighetsprincipen skulle utvidgas och gälla även statliga aktiebolag.
»Den offentliga makten utgår från folket. Det är därför nödvändigt att allmänheten kan få en sådan insyn i de allmänna angelägenheterna att det finns underlag för en fri åsiktsbildning och ett fritt informationsflöde. Rätten att ta del av allmänna handlingar är av stor betydelse för denna insyn. De allmänna handlingarnas betydelse som informationskälla har också ökat i takt med att stat och kommun tagit ansvar för nya uppgifter. Offentlighetsprincipens tillämpningsområde har på så sätt växt«, står det i utredningen.
– Man har ännu inte tagit slutgiltig ställning till hur förslagen ska tas om hand, alltså det har varken tagits beslut om lagstiftning eller att de ska avskrivas och avslutas. Det kan konstateras att betänkandet har ett antal år på nacken. Generellt sätt är det så att det ofta krävs kompletterande utredning om äldre betänkanden ska göras till lagstiftning, säger Linnea Munkhammar, rättssakkunnig vid justitiedepartementet.
Det blev aldrig någon lagändring
Idag finns det 46 stycken statliga bolag.
– Det är ju folkets bolag, allmänhetens bolag så det är klart att man ur en demokratiskt synpunkt kan tycka att det är bättre med insyn, säger Jan Turvall, expert i offentlighets- och sekretessfrågor och lektor vid Göteborgs universitet.
Men det blev aldrig någon lagändring. Trots att utredningskommittén var enig över partigränserna. Och trots att en mycket snarlik diskussion hade först på 90-talet kring insyn i kommunala och regionala bolag. Den gången ändrades lagen. Sedan 1995 gäller offentlighetsprincipen i kommun- och landstingsägda företag.
– Det finns ungefär 1600 kommunala bolag och för dem har man skapat specialregler. När invånarna så att säga äger hela bolaget så ska de ha samma insyn som i en kommunal förvaltning. Den regeln utvecklades sedan och om kommunen äger mer än hälften av aktierna ska offentlighetsprincipen tillämpas. Är det ett kommunalt bolag där kommunen äger mindre än hälften av aktierna så ska fullmäktige verka för insyn, säger Jan Turvall.
Konkurrensutsatta statliga bolag
Enligt honom strandade frågan om insyn i statliga bolag på att de statligt ägda företagen ofta är konkurrensutsatta och då skulle det försämra de statliga bolagens möjligheter att utöva sina verksamheter då offentlighetsprincipen inte gäller privata bolag.
– Ta exempelvis banken Nordea, där svenska staten är delägare. Nordea är en bank bland många. Skulle man då tillåta insyn i Nordea men inte i andra banker så skulle obalans uppstå och det skulle vara svårt för Nordea att tävla, så att säga, på samma villkor. Insynen måste vägas mot konkurrenskraft och effektivitet.
Men hur klarar sig de kommunala bolagen när deras konkurrenskraft är stukad genom offentlig insyn? Enligt Jan Turvall beror det på att de kommunala bolagen inte är utsatta för konkurrens i samma utsträckning som de statliga.
Men kommunerna är aktiva aktörer på såväl bostads- som elmarknaden. Två marknader med många aktörer och stor konkurrens.
– Visst det finns en viss konkurrens och det finns en diskussion kring hur bra det var att släppa in allmänheten. Där har man väl tyckt att demokratiaspekten väger tyngre.
Staten skickar in pengar
Samtidigt har staten bolag inom områden där det är ytterst tveksamt om det finns någon konkurrens.
Ett sådant exempel är statligt helägda Samhall.
Samhalls huvuduppgift är att skapa utvecklande jobb åt personer med funktionsnedsättning. Riktiga arbeten som skapas i kunduppdrag, på marknadsmässiga villkor i konkurrens med andra, står det på hemsidan.
Samtidigt får Samhall cirka 4,5 miljarder kronor per år i statligt stöd i den så kallade merkostnadsersättningen. Trots det omfattas bolaget inte av offentlighetsprincipen.
– För många av de personer Samhall anställer är det nästan omöjligt att komma in på den allmänna arbetsmarknaden och då har man sagt att det ur samhällsekonomisk synpunkt är rimligt att staten tillskjuter pengar. Det kan finnas speciella sociala skäl för att man tillskjuter pengar, säger Jan Turvall.
Ingen konkurrens
Ett annat exempel på speciella sociala skäl, men för en verksamhet där det är mer tveksamt om det finns någon egentlig konkurrens, är Statens Bostadsomvandling AB (Sbo). Deras uppdrag, som nyligen blev förlängt, går ut på att köpa och bygga om fastigheter »för att medverka till bättre balans på svagare bostadsmarknader«. På ren svenska: stödverksamhet till kommunerna för att hantera tomma hyreshus, oftast genom omvandling till äldrebostäder.
I juni i år fick bolaget ett kapitaltillskott med 300 miljoner kronor år 2020 från staten. Skattemedlen och att bolaget är verksamt på en del av bostadsmarknaden som kommersiella aktörer inte är intresserade av, till trots så omfattas inte bolaget av offentlighetsprincipen.
När Dagens Arena frågar om vi kan få se senaste styrelseprotokollet från Sbo får vi nej.
»Sbo omfattas inte av offentlighetsprincipen. Handlingar, eller uppgifter i handlingar, är varken allmänna eller offentliga. Vi få därför avböja din begäran om att få ta del av senaste styrelseprotokoll i Sbo«, svarar vd Anna Eriksson i ett mejl.
Ingen insyn i privata bolag inom det allmänna
Staten är en betydande bolagsägare i Sverige. I den statliga bolagsportföljen finns som sagt 46 hel- och delägda bolag, varav två är börsnoterade. De statliga bolagen ska bedriva sin verksamhet på affärsmässiga grunder, men även i de fall där allmänna medel används är bolagen undantagna offentlighetsprincipen. Det samma gäller privata bolag som agerar inom det offentliga, och som mottar allmänna medel.
Läs mer: »Kammarrätterna tillämpar affärssekretessen striktare«
– Det är ett stort problem. Det som hittills gäller är att när samhället överlåter en uppgift till ett privat företag, som en privat skola eller en privat vårdcentral, så måste det i varje enskilt fall skrivas in i avtalet, som reglerar att de får bedriva verksamheten, de här frågorna om insyn för så väl allmänhet som för kommunen, så att verksamheten kan kontrolleras. Det är en annan diskussion som pågår om man inte borde ändra så att offentligt finansierad verksamhet ska omfattas av offentlighetsprincipen. Men det är klart att de privata aktörerna är starkt kritiska till detta, säger Jan Turvall och fortsätter:
– Det är helt uppenbart att systemet på den här punkten inte är tillfredsställande.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
