Att Miljöpartiets kongress har fattat beslut om 35-timmarsvecka är ett positivt besked. Om Socialdemokraterna menar allvar som ”framtidsparti” kommer de att ta till sig att människors önskan om ett hållbart arbetsliv inkluderar en hållbar – och lustfylld – fritid.
I tisdags gick Dagens Nyheters ledarsida till angrepp mot Miljöpartiets kongressbeslut om att sänka normen för arbetsveckan till 35 timmar. ”Löfven vill att valet 2014 ska handla om jobben och det han ser som regeringens misslyckande med att få ned arbetslösheten. I den planen passar det miljöpartistiska beslutet om 35-timmarsvecka inte alls in” skriver den liberala ledarsidan. Men att försöka utmåla 35-timmarsveckan som en stötesten för ett regeringssamarbete mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet är att göra det lätt för sig.
Det är inte bara bland ”flummiga” tillväxtkritiker som kravet på arbetstidsförkortning växer. DN:s ledarsida missar, som så ofta, att även stora delar av den fackliga rörelsen driver frågan. Det råder stor obalans på arbetsmarknaden. Arbetslösheten är hög och många tvingas till ofrivilliga deltids- och timanställningar som är svåra att försörja sig på. Samtidigt jobbar andra mer övertid än någonsin.
”När ska vi få tid att älska och skratta”, frågade Socialdemokraterna i den utskrattade så kallade ”butler-kampanjen” inför valet 2010. Men frågorna rymmer ett allvar. Aftonbladet har under veckan skrivit om hur svenskarna känner allt mindre lust och ork till samliv. Regeringens politiska lösningar på ”livspusslet” handlar främst om individuella insatser till medel- och överklassen i form av rut-avdrag. De med pengar kan köpa sig fria från problemen, resten av befolkningen lämnas åt sitt öde. Det kan inte en progressiv vänster nöja sig med.
Göran Persson har tidigare gett sig in i debatten om arbetstidsförkortning. Till Göteborgs-Posten har han sagt att ”åttatimmarsdagen är en fälla vi gått in i”. Han menar att vi måste återgå till att ta ut produktionsutvecklingen i form av kortare arbetstid.
”Hur ska vi ha råd?”, är högerns återkommande fråga. Vi har råd, är det enkla svaret. Det visar inte minst SVT-dokumentären ”Lönesänkarna” från tidigare i våras. Det är ett av de SVT-program som delats mest i sociala medier, vilket ger en indikation på att det här är ett ämne som engagerar. Inte på hundra år har svenska löntagare fått så lite betalt för vad de faktiskt producerar. Inkomsterna i landet har förskjutits från löner till vinster, berättar dokumentären. Vinster skulle kunna växlas in i arbetstidsförkortning.
Det vi ser är att de psykiska och fysiska ohälsotalen ökar, mycket på grund av att människor känner sig stressade och pressade på sina jobb. Eller över att inte ha något arbete att gå till. Forskning visar att människor skulle må bättre, känna sig mindre stressade, sova bättre och tycka att livssituationen var bättre om de fick en arbetstidsförkortning – med bibehållen lön.
I över 40 år har åttatimmarsarbetsdagen, med lediga helger varit lagstadgad norm i det svenska arbetslivet. Att Miljöpartiets kongress har fattat beslut om 35-timmarsvecka är ett positivt besked. Om Socialdemokraterna menar allvar som ”framtidsparti” kommer de att ta till sig att människors önskan om ett hållbart arbetsliv inkluderar en hållbar – och lustfylld – fritid.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
