Rektorer pressar lärare att höja elevernas betyg. Det händer också att rektorer själva går in och ändrar betygen, avslöjar Uppdrag Granskning.
Sedan år 2000 visar Pisa-mätningarna fallande kunskaper för svenska elever i årskurs nio. Samtidigt blir betygen allt högre.
En viktig förklaring till betygsinflationen är att lärare pressas att ge elever högre betyg än de förtjänar, enligt Uppdrag Granskning som visas ikväll, onsdag.
En enkät som skickats ut till 1 500 lärare och bland de drygt 50 procent som svarat, uppger en tredjedel att rektorn eller huvudman har försökt påverka deras betygsättning. I de allra flesta fall handlar det om att höja elevens betyg. Enkäten visar också att lärare upplever att de får sämre löneutveckling om de sätter låga betyg eller underkänner elever.
Det finns också exempel på att rektorer själva har höjt elevers betyg utan lärarens vetskap och därmed bryter mot lagen.
Enligt Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, saknar dagens betygssystem spärrar mot betygsinflation i och med att det relativa betygssystemet togs bort.
– På det relativa betygssystemets tid fanns det spärrar. Då fick man inte avvika mer än litegrann från skolans resultat på de nationella proven. Eller på centralproven som det hette då. Provresultaten blev betygsnormerande för klassen eller för skolan, men det togs bort när man gick över till det målrelaterade betygssystemet. Då försvann de spärrar som fanns inbyggda i systemet, säger han.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
