friskolor Ju längre utbildning föräldrar har desto längre kötid till skolorna deras barn går i. Det visar en ny undersökning av lärarfacken. Nu presenterar de tre förslag om hur kötid ska slopas till förmån för andra sätt att sortera elever till skolor.
De två lärarfacken, Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund, skriver i dag på DN Debatt där de presenterar tre förslag för hur skolor ska välja elever, och familjer välja skola.
Förslagen lyder:
- Inför en begränsad skolvalsperiod för när elever och föräldrar får välja vilka skolor de vill söka till.
- Se till att samtliga vårdnadsgivare får ta del av neutral och saklig information om de skolor som finns att välja på. Informationen ska komma från det offentliga.
- Slopa kötid som urvalskriterium.
När det gäller hur urval av elever till olika skolor ska göras istället anser Lärarnas riksförbund att antagningsprocessen för samtliga grundskolor ska skötas av en regional statlig myndighet, fördelad på ett antal regionala kontor som skulle behöva etableras.
– Det skulle spara pengar, öka transparensen och friskolorna skulle inte känna att de sitter i knät på kommunerna, som de ju konkurrerar med, säger Zoran Alagic, kommunikationsrådgivare på Lärarnas riksförbund.
Staten bör enligt Lärarnas riksförbund liksom idag bestämma vilka urvalskriterier som ska tillåtas, men också vilka som ska gälla för varje huvudman. jämte närhetsprincipen till skolan skulle det i huvudsak handla om lottning, när det gäller skolor med fler sökande än platser.
– Det är svårt att hitta ett mer rättvist system. Så fort en skola är översökt så lottas platserna, säger Zoran Alagic.
På frågan om hur det ska gå till att staten informerar på ett neutralt sätt även om friskolor säger han:
– Massor av pengar ska inte läggas på olika skolors marknadsföring. Därför bör de statliga skolkontoren också ta hand om detta – det vill säga informera om både de kommunala och fristående skolorna på ett enhetligt och jämförbart sätt.
Fackförbundens undersökning har genomförts genom att 190 slumpmässigt utvalda friskolor, av totalt 345 friskolor*, fått svara på frågor via telefon om vilka metoder de tillämpar för att välja elever.
Enkäten visar att 9 av 10 av de svarande skolorna använder kötid, och lika många använder sig av syskonförtur som metod. Bara var tionde friskola tillämpar närhetsprincipen, alltså hur nära skolan eleven bor.
Var femte skola prioriterar elever som har gått hos dem redan i förskoleklass.
De flesta skolor, 7 av 10, har fler sökande elever än de har platser, men de översökta skolorna är överrepresenterade bland elever vars föräldrar har lång utbildning. Lång utbildning har också ett samband med hur lång kötid en skola har. Bland skolorna där föräldrarna i genomsnitt har kortast utbildning har 6 procent en kötid på över två år. Motsvarande siffra för skolor med längst utbildade föräldrar är 38 procent.
En fjärdedel av skolorna där föräldrarna har högst utbildning har en kötid på över fyra år, att jämföra med 10 procent sett till alla skolor.
Hur den långa kötiden hänger ihop med utbildningslängd hos föräldrarna är en delförklaring till att kötid som urvalsgrund till skolor förstärker skolsegregationen, menar Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund.
Fackförbunden lyfter också att en skolvalsperiod inte bara kan bygga på vilka som anmäler sig först, eftersom det då i praktiken blir en »sekundstrid« den dag anmälan öppnar:
»I praktiken blir resultatet ett socioekonomiskt riggat lotteri, där en förälder med ett jobb med tillgång till dator och fria arbetsuppgifter får ett stort försteg framför den som inte har tillgång till dator på jobbet och har svårare att komma ifrån sina arbetsuppgifter.« skriver förbunden i rapporten.
*Räknat på de friskolor med minst 15 elever som slutförde årskurs 9 år 2016.
Dagens Arena har sökt Friskolornas riksförbund och Lärarförbundet.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
