Lärarförbundet skärper kraven för medlemskap

Lärarförbundets styrelse vill att medlemskap ska vara knutet till relevant utbildning. 15 000 av förbundets medlemmar kommer inte uppfylla kraven. 

Lärarförbundets styrelse vill att förbundet ska bli ett professionsförbund och bara organisera behöriga lärare. Detta trots att allt fler obehöriga lärare och annan personal jobbar inom skolväsendet och att Lärarförbundet själva har svikande medlemsantal.

– Det är nästa naturliga steg. Styrelsen har lagt fram ett förslag som tydliggör våra stadgar och som tar förbundet in i framtiden. Vi tar ställning för ett förtydligande av vad Lärarförbundet ska vara och stå för och vad lärarprofessionen ska vara, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet.

Förbundet ska inte kräva legitimation för att få vara medlem, men ställer upp krav på »relevant utbildning«.

– Relevant utbildning betyder i de flesta fallen lärarexamen och lärarlegitimation, men vi vet också att det finns läraryrken som inte har behörighetskrav och då ställer inte vi heller det. Då ska det räcka med att utbildningen är relevant för att kunna ställa krav och utföra ett kvalitativt jobb.

De som i dag organiseras av Lärarförbundet och som varken har legitimation, relevant utbildning eller som fortfarande utbildar sig beräknas av förbundet själva vara  15 000 personer. De som inte uppfyller kraven ska få finnas kvar inom fackförbundet.

– Våra beräkningar är att 85 procent av våra medlemmar legitimation. Resten är under utbildning eller måste kompetensutvecklas. Med hjälp av Lärarförbundet kan de kräva av sin arbetsgivare att få komplettera och fullfölja sin utbildning, säger Johanna Jaara Åstrand.

Enligt siffror från Skolverket saknar 30 procent av samtliga skolformers lärare en pedagogisk högskoleexamen. Och fler beräknas det bli. Enligt de senaste siffrorna från SCB kommer Sverige år 2035 sakna nära 80 000 lärare.

Johanna Jaara Åstand tror inte att skärpningen av kraven för medlemskap kommer minska antalet medlemmar i Lärarförbundet.

–Vi tar ställning för hela lärarprofessionens villkor och utveckling. Det finns en enorm lärarbrist, men vi ska vara det vi kräver av arbetsgivaren – kompetent och med den utbildning och yrkesansvar som krävs för uppgiften.

På Lärarförbundets fb-sida är flera av medlemmarna kritiska till förslaget. En av de som ställer sig frågande till den väg förbundet vill ta är Per Edberg, huvudskyddsombud vid Lärarförbundet i Umeså. Han tror varken förslaget kommer stärka förbundet eller skolan.

–Det här är ett illa genomtänkt förslag som kommer försvåra för medlemmarna och för oss förtroendevalda. Jag tycker att Lärarförbundet haft en styrka i att vi organiserar alla som är anställda som lärare. Vi har som starkt fackförbund kunnat företräda anställda lärare utan legitimation gentemot arbetsgivaren och krävt möjlighet till fortbildning och så vidare. Vi kommer hamna i svåra gränsdragningar där vi som fackliga företrädare kommer behöva överväga om vi ska företräda medlemmar i knipa som är anställda som lärare men inte är utbildade.

Lärarförbundet menar att man även i fortsättningen ska jobba för att alla obehöriga och outbildade ska kunna bli behöriga lärare precis som de gör idag. 

– Ja men då förstår jag inte varför man lägger det här förslaget. Det är onödigt och tar tid och resurser från våra viktigaste frågor som är att lärare ska ges förutsättningar att hinna med sitt jobb.

Förslaget är ute på remiss och beslut väntas fattas på Lärarförbundets kongress i november. Per Edberg tror dock att förslaget kan komma att ändras innan det ska röstas om.

– Om jag känner mitt förbund rätt så kommer remissvaren vara så kritiska att de kommer behöva omformulera förslaget.