Nyhet I helgen kommer lärare, förskollärare, och andra som arbetar inom skolan att demonstrera runt om i Sverige. Lärarmarschen startades av läraren Alexander Skytte, och syftet är att förbättra arbetsvillkoren och få mer resurser till skolan.
Alexander Skytte arbetar i låg och mellanstadiet i Järfälla. Han har startat lärarmarschen för att han anser att politiker inte talar klarspråk.
– Jag blir upprörd när politiker säger en sak och gör en helt annan i budgeten. De talar om effektiviseringar, men det betyder nedskärningar. De talar om utmaningar, men det är inte utmaningar utan stora problem.
När avtalet med SKL gick i hamn förra året hade Alexander Skytte höga förhoppningar.
– Jag hade hoppats att avtalet skulle förbättra situationen. Men bara för att man säger att man ska förbättra arbetsmiljön betyder det inte att det blir så. Det läggs fortfarande för lite pengar på skolan. Även fast budgeten uppräknas med en procent så hjälper inte det, för prisökningen är 2.4 procent. Resurser försvinner.
I och med Lärarmarschen vill Alexander Skytte kraftsamla alla som jobbar i skolan för att sätta press på politikerna i riksdagen och i kommunerna.
– Om vi inte säger stopp nu så kommer det bli mycket värre. 2019 är bara början. Jag vill få med alla lärare som brinner för sitt yrke, de som är superhjältar.
Fackförbund som Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Kommunal har alla ställt sig bakom Lärarmarschen. De kommer bland annat att delta i Stockholm och i Jönköping.
– Det finns en kraft i gräsrotsrörelser som vi vill bevara. Initiativet kommer från lärare, men många är medlemmar och förtroendevalda hos oss, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.
– I grund och botten är detta ett uttryck för hur viktigt man tycker sitt jobb är. Man uttrycker frustration och desperation över hur situationen ser ut. Politikern gick till val på att satsa på skolan, men det har vi inte sett. Istället drabbas kommun efter kommun av nedskärningar. Politikerna har gjort andra åtgärder istället som inte har varit efterfrågade. Till exempel skriftliga omdömesbetyg.
Detta är inte det första lärarupproret som Lärarförbundet ställer sig bakom. 2018 samlade de enligt Johanna Jaara Åstrand tusentals namnunderskrifter för att få ett nytt avtal med SKL.
– Det är ett påverkansarbete som sker hela tiden i det tysta och i det offentliga. Denna marsch är en reaktion på att politiken inte håller vad den säger. Ansvarsfulla politiker måste lyssna på vad lärare säger. Det tas initiativ men det rimmar inte med vad vi efterfrågar, det blir en dubbel frustration.
Enligt Pia Murphy på SKL innehåller avtalet med Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund vissa krav på lokalt arbete, och att marschen sannolikt gäller frågor som är större än det avtalet innehåller.
– Avtalet ställer krav på fyra kärnområden för arbetet. Arbetsmiljö, arbetsorganisation, arbetstid och lönebildning. Sen är det upp till varje lokal instans att avgöra innehållet i detalj i enlighet med det kommunala självstyret. SKL kan heller inte styra den lokala budgeten.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
