Lärarsegregationen växer

Den svenska skolan Barn till lågutbildade föräldrar undervisas i all större utsträckning av obehöriga lärare. De behöriga lärarna jobbar på skolor där barn med goda förutsättningar går. Det visar Dagens Samhälles granskning. 

Den svenska skolan står inför allt större utmaningar. De senaste veckorna har flera rapporter om skolan presenterats. En majoritet av dem vittnar om att likvärdigheten inom skolsystemet brister och att skolans kompensatoriska uppdrag allt mer kommer på skam.

Tidningen Dagens Samhälles senaste granskning bidrar till den bilden. De har med hjälp av statistik från Skolverket över cirka 1500 högstadieskolor undersökt hur den så kallade pedagogiska segregationen ser ut.

Resultaten visar att glappet mellan skolorna, ökar även gällande andelen behöriga lärare. Under läsåren 2014-2015 och 2017-2018 var nästan var tredje lärare obehörig, men fördelningen skiljer sig stort mellan skolor – och skillnaderna ökar.

Läs mer: Unicef: Svenska skolan minst jämlik i Norden

Antalet lärare som är legitimerade och behöriga i minst ett av de ämnen de undervisar har minskat på hälften av skolorna och ökat på den andra hälften.

Flest behöriga lärare jobbar i skolor där barn med goda förutsättningar går, barn från socioekonomiskt starka hem.

I skolor med elever som har det tuffare, vars förutsättningar inte är lika bra, där minskar lärartätheten av lärare som är behöriga. De barn som påverkas är barn med lågutbildade föräldrar och många med utländsk bakgrund.

Vesna Prekopic, frilansjournalist och skoldebattör, blir inte förvånad över resultaten i granskningen.

– Det är så viktigt att den pedagogiska segregationen lyfts. De skolor som man kan tycka har störst behov av utbildade lärare de har minst antal, säger Vesna Prekopic som var en av rösterna bakom podden Jämlik skola.

Läs mer: Skolsegregation i 93 procent av mellanstora kommuner

Dagens Samhälles granskning visar att i skolor där andelen behöriga lärare har ökat har eleverna också generellt bättre studieresultat och fler gick ut nian med gymnasiebehörighet.

– Det är ingen diskussion att behöriga erfarna skickliga lärare är de som gör att det går bra för eleverna, säger Vesna Prekopic.

Varken Prekopic eller Johanna Jaara-Åstrand, ordförande i Lärarförbundet, tror att lärarna lämnar de utsatta skolorna för att det är en för stor pedagogisk utmaning, utan att det främst är arbetsmiljön som gör situationen ohållbar.

– Det handlar inte om att lärare inte vill jobba med de största pedagogiska utmaningarna, utan det är ofta organisationen på många skolor som brister, säger Johanna Jaara-Åstrand och tar som exempel hög personalomsättning, svagt ledarskap uppifrån och brister i omkringpersonal så som elevhälsa och skoladministratörer.

– Står man som lärare helt ensam med ansvaret för barn som kanske inte har så trygg hemmamiljö, då blir det lätt för tufft för alla. Förutsättningarna måste bli bättre för att lärare ska kunna arbeta kompensatoriskt och vara den bästa läraren möjligt för eleverna, säger Johanna Jaara-Åstrand.

De lärare med legitimation och behörighet som jobbar på skolor med barn som lever under socioekonomiskt utsatta förhållanden är oftare lärare med kort erfarenhet.

Att lärarrörligheten samtidigt ökat på senare år tror Vesna Prekopic kan bero på just att situationen på en utsatt skola kan vara övermäktig för en nyutexaminerad lärare.

– Dels är det lättare att få jobb på »svårare« skolor för att de ofta har en hög personalomsättning. Det gör att det kan vara svårt att som nyexad få en mer erfaren mentor och med små chanser att ha utbildade kollegor att dela ansvaret med. Då orkar de i bästa fall ett läsår, men ibland tyvärr bara ett par månader. Det blir en ond spiral.

Hög personalomsättningen gäller inte bara lärarkåren utan även på rektorsnivå säger Johanna Jaara-Åstrand.

– Med hög omsättning på chefer så blir det extra svårt att ta det helhetsgrepp över en skola som behövs för att komma till rätta med problematiken.

När så väl lärare som chefer förflytta sig, blir eleverna kvar påpekar Vesna Prekopic.

– Få elever från socioekonomiskt svaga familjer använder sig av skolvalet. De blir kvar när alla andra lämnar, inklusive de behöriga, erfarna lärarna.

Läs mer: »Livschanserna avgörs redan på förskolan«

Att 5-10 000 kronor mer i lönekuvertet är tillräckligt för att bryta utvecklingen tror varken Vesna Prekopic eller Johanna Jaara-Åstrand.

– Självklart ska man betala riktigt bra för lärarkompetens, men det räcker inte, säger Johanna Jaara-Åstrand.

– Det är naivt att tro att pengar är det som kommer få lärare att stanna. Det handlar om arbetsmiljö. Det krävs långsiktighet och en organisation och struktur egentligen från elevnivå hela vägen upp till nämndenivå för att jobba med arbetsmiljön.