Allt färre söker till de yrkesinriktade gymnasieprogrammen. Samtidigt råder brist på personer med yrkeskompetens. I en ny rapport lyfter LO fram ökat partsinflytande som ett sätt att öka kvalitén på utbildningarna.
Då den nya gymnasieskolan sjösattes 2011 fanns stora förhoppningar från regeringens sida. Den nya, yrkesinriktade delen skulle borga för färre avhopp och förbättrade studieresultat för de yrkesförberedande programmen.
Men utfallet blev ett annat. Hösten 2012 sökte sig en historiskt låg andel unga till de yrkesförberedande programmen. Totalt har siffran minskat med 34 procent sedan 2008 och i dagsläget är det endast en fjärdedel av gymnasieeleverna som söker till yrkesinriktade program.
Inte heller har regeringens ambition att höja resultaten på de yrkesförberedande programmen lyckats. Många elever lämnar gymnasieskolan utan fullgoda betyg.
En av orsakerna till elevbortfallet är de vattentäta skotten mellan yrkes- och högskoleförberedande programmen. Men Amelie von Zweigberk, regeringens utredare av lärlingsutbildningen, menar att föreställningen om att eleverna måste gå högskoleinriktad linje för att studera vidare delvis är en myt.
– Det är helt fantastiskt hur man lyckats få svenska elever och deras föräldrar att tro att samhällsprogrammet är det program som gör att alla val står öppna, medan yrkesprogram stänger dörrar.
– I själva verket är det ganska precis tvärtom. I yrkesprogram har du en laglig rätt att komplettera in det du behöver för att ta dig till högskolan, säger Amelie von Zweigberk på det seminarium LO höll på fredagen i samband med att de släppte rapporten ”Behövs: En utbildningspolitik för ungas etablering på arbetsmarknaden”.
Från fackens sida framhåller man behovet av att återinföra den grundläggande behörigheten för att göra de yrkesinriktade programmen mer attraktiva.
– Högskolebehörigheten ska tillbaka. Men jag tror samtidigt man gör det lätt för sig om man tror att antalet sökande till yrkesprogrammen kommer öka automatiskt om man återinför det, säger Josefin Larsson på IF Metall
Thomas Hagnefur, författare till rapporten, pekar på stora brister inom de yrkesförberedande programmen, där en tredjedel av eleverna inte får tillgång till arbetsplatsförlagd utbildning och där det råder brist på tillgång på utbildade handledare. Peter Holmberg från Skolinspektionen menar att kvalitén på de yrkesförberedande programmen skiftar kraftigt mellan skolorna.
– Det finns en enorm skillnad i kvalité mellan olika skolor. Och lärlingsutbildningen får inte bli ett sparpaket, så som jag tror att det är på vissa skolor, säger Peter Holmberg från Skolinspektionen på seminariet.
Samtidigt som Sverige har en rekordhög ungdomsarbetslöshet anger 49 procent av företagen att de har svårt att få tag på arbetskraft med gymnasial yrkesutbildning. Från fackets sida håller man fram partssamverkan som en viktig faktor för att bygga en bro mellan utbildning och arbetsmarknad. Bland annat genom att branschen själv ska kunna avgöra längden på den arbetsplatsförlagda utbildningen.
– Överlåt till branschen att själv avgöra omfattningen på det arbetsplatsförlagda lärandet utifrån vad branschen tycker är befogat, säger Thomas Hagnefur, utbildningspolitisk utredare på LO på seminariet.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
