Företagsfusk Reglerna för arbetslösa har de senaste åren stramats åt av både M- och S-ledda regeringar. Samtidigt kommer företag som fuskar med stödbidrag undan, visar Dagens Arbetes granskning.
I syfte att motverka bidragsfusk, införde alliansregeringen 2007, bidragsbrottslagen. En lag som gjorde det möjligt att straffa personer som går på a-kassa eller aktivitetsstöd och samtidigt jobbar och får lön. 2013 fastslogs att arbetslösa som inte aktivt sökt jobb skulle bestraffas med utebliven ersättning. Kontrollerna och kraven på aktivitetsrapporter har sedan dess succesivt skärpts. 2015 beslutades att även arbetslösa med aktivitetsstöd ska straffas vid uteblivna aktivitetsrapporter.
Men bidragsbrottslagen omfattar inte företag. Då gäller i stället bedrägerilagstiftningen där beviskraven är högre. Det finns inte heller någon systematisk kontroll av företag, och företag som fuskar får inte något straff. I värsta fall krävs pengarna tillbaka, skriver Dagens Arbete.
Årligen betalar staten ut 21 miljarder i form av stödbidrag till företag som tar emot stödpengar för personer med bidragsanställningar. Om fusk upptäcks har Arbetsförmedlingen rätt att kräva tillbaka pengar, vilket 2015 skedde i 0,5 procent av fallen.
Arbetsförmedlingen har sedan 1 mars i fjol tagit över 146 700 beslut om indragen ersättning för arbetssökande, visar siffror som Dagens Arena tidigare rapporterat om. Det innebär dock inte att runt 150 000 personer blivit av med sin ersättning eftersom det ofta är samma personer som får längre avstängningsperioder.
Maria Wass är gruppchef på polisens aktionsgruppsverksamhet i Stockholm hon och hennes kollegor misstänker att mörkertalet är stort bland företag som får bidrag från Arbetsförmedlingen och ställer frågan vad det innebär för rättsystemet fuskande företag inte straffas.
Sedan bidragsbrottslagen infördes 2007, har två statliga utredningar föreslagit att lagen ska innefatta företag som får stöd från Arbetsförmedlingen. Även Riksrevisionen och Brå, brottsförebyggande rådet, har dragit liknande slutsatser. De senaste tio åren har bedrägeribrotten tredubblats och fusk med stödpengar hamnar ofta längst ner i polisens högar, enligt Dagens Arbete.
Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) säger till Dagens Arbete att hon nu kan tänka sig en lagändring och hänvisar till en pågående utredning som granskar reglerna för företag med stödbidrag. Ylva Johansson framhåller att aktivitetsrapportering kan vara ett bra verktyg, för att visa att man står till arbetsmarknadens förfogande, men hon kan också tänka sig att vissa grupper undantas från aktivitetsrapportering.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
