Ett argument för sänkt restaurangmoms är att det gör svarta jobb vita. Skatteverket menar att det är oklart.
I den av regeringen beställda utredningen av sänkt restaurangmoms kan man inte bara läsa att en sänkning bedöms leda till ökad sysselsättning. Utredningen drar även slutsatsen att ”momsreduktion skulle stärka den registrerade delen av branschen på bekostnad av svart verksamhet.” Samma argumentation, att sänkt skatt (i form av en subvention för köparen) på tjänster motverkar svartarbete, har förekommit i den politiska diskussionen kring rut- och rot-avdragen.
Skatteverket uppskattar att omkring 70 miljarder kronor betalas ut i svarta löner varje år. Vad gäller restaurangbranschen är det ingen nyhet att en hög andel av lönerna ges i handen. Enligt statistik från Statistiska centralbyrån (2008) är uppemot 35 procent av den totala arbetsinkomsten i restauranger och barer svart. Siffrorna är inte lika höga för lokalvård eller inom byggindustrin, men fortfarande höga.
Är då skattesubventioner en bra metod för att minska svartjobb? Jan-Erik Bäckman, chef för analysenheten vid Skatteverket menar att det är oklart.
– Frågan är om man kan läsa ut effekter. Det är inte alldeles enkelt att jämföra dagsläget med tidigare läge. När reformer av den här typen införs skapas också nya tjänster, genom en tillväxt i ekonomin. Vi håller på att studera det här, men vi har inga resultat, ännu så länge.
Ett annat potentiellt problem, som bland andra forskare vid Institutet för Näringslivsforskning pekat på, är att när svarta jobb blir vita, blir de också dyrare. Ett högre pris påverkar efterfrågan, och i slutändan kan resultatet bli att förväntade skatteintäkter uteblir.
– Vissa varor och tjänster upplever människor som mer nödvändiga än andra. Man kan exempelvis fråga sig huruvida efterfrågan på lunch påverkas av att det finns färre svarta, billigare, luncher att köpa. Det är svårt att säga något generellt. Om tidigare svarta inkomster ska redovisas så kommer dessutom redovisningskostnader till det. Nettot kanske inte påverkas i slutändan, men det är mer en frågeställning, säger Jan-Erik Bäckman.
Det är alltså svårt att dra några generella slutsatser om skattesubventionernas effekt på svartjobb. Dels beror det på att inga beräkningar av redan genomförda reformer är klara, dels på att jämförbarheten mellan olika branscher inte alltid är hög. Till det kommer konjunktureffekter. Bäckman påpekar att man från skatteperspektivet framför allt är ute efter att transaktioner i samhället ska kunna spåras. De mer politiskt laddade effekterna vill han inte ta ställning till.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
