Jan Jönsson oppositionsborgarråd och gruppledare för Liberalerna i Stockholms stad. Foto: Liberalerna Stockholm. Bengt Westerberg, tidigare partiledare. Foto: Terje Heiestad/Wikimedia commons.

Politik Inför Liberalernas riksmöte som startar i dag lördag väcks frågor om partiets framtid och om den röda linjen mot Sverigedemokraterna ligger fast till nästa val.

I helgen pågår Liberalernas riksmöte i Karlstad. Diskussioner om partiets framtid står på agendan där ”projekt Selma” också kommer att presenteras. Projektets syfte är att utveckla partiet och skapa en vision för ett modernt liberalt samhälle. Selma Lagerlöf är inspirationskällan och målet är att forma en berättelse som ska bära över valet.

– Grundliberala värden i Sverige, Europa och inte minst i USA hotas av att starka högerpopulistiska och nationalistiska politiska krafter vinner framgång. Men det är också en väldig möjlighet för liberaler att kliva fram och verkligen ta den här diskussionen. Jag hävdar att vi behöver hitta tillbaka till Selma Lagerlöfs anda då demokratin inte var fullt genomförd. Vi behöver bli mer aktivistiska, säger Jan Jönsson, oppositionsborgarråd och gruppledare för Liberalerna i Stockholms stad samt ledamot i partistyrelsen.

Minskat väljarstöd och SD:s krav

Det är fortsatt tufft för Liberalerna, något som man också kan se som en internationell trend. I två år har partiet legat under riksdagsspärren i Demoskops mätningar. Och i SVT/Verians februarimätning får mittenpartierna Liberalerna och Centern tillsammans det lägsta stödet i opinionen sedan institutets mätningar inleddes för över 50 år sedan.

Hur stor är krisen inom partiet?

– Det är klart att läget är krisartat. Om man ska tro DN/Ipsos är det bara var åttonde person som betecknar sig som ”liberal” som idag stödjer L. Utmaningen är att hälften av liberalerna finns i partier till höger och hälften i partier till vänster om L. För att komma ur krisen måste man hitta en linje som kan locka liberaler ur bägge lägren. Ännu ser jag inga tecken på det, men de hoppas ju mycket på vad som ska ut ur det så kallade Selmaprojektet. Vi får se vad det ger, säger Bengt Westerberg, tidigare partiledare.

Samtidigt fortsätter Sverigedemokraterna att ställa krav på att ingå i en högerregering efter nästa val. Att fortsätta som nu och agera stödparti är inte ett alternativ för Jimmie Åkesson. Regeringsfrågan fortsätter därmed vara en olöst konflikt hos Tidöpartierna.

Jan Jönsson menar att den röda linjen mot SD ligger fast. Det är dock ingen fråga som kommer att tas upp för diskussion på riksmötet, utan i så fall på landsmötet i höst.

– Jag uppfattar att det budskapet har upprepats nu ganska konsekvent. Att det beslut vi tog på landsmötet 2023 ligger fast, det vill säga att det inte är aktuellt att vare sig sitta i regering eller släppa fram en regering där SD ingår.

Väljare i storstäderna skeptiska

Partiet har tappat många liberala väljare i storstäderna som inte gillar Tidösamarbetet, ett problem som även Moderaterna har. Liberalerna är traditionellt starka i frågor som även är kvinnors favoritfrågor, samtidigt är kvinnor mer skeptiska till SD. Däri ligger ett stort dilemma för partiet.

– Det gäller inte bara kvinnor, utan våra huvudsakliga väljare kommer från Stockholm och Stockholmsväljarna är ju också väldigt mycket mer skeptiska till SD, säger Jan Jönsson.

Förutom skeptiska väljare i storstäderna och minskat väljarstöd menar Bengt Westerberg att samarbetet har lett till att Liberalerna tvingats ge upp de socialliberala frågorna. Samarbetet har förändrat partiet i grunden.

– Socialliberaler är besvikna på den politik man medverkar till genom Tidösamarbetet. L har som jag och många andra ser det tvingats ge upp många socialliberala frågor. Men jag är osäker på om de ens vill vinna tillbaka oss. Kanske siktar de in sig på andra grupper, men vilka vet jag inte.

Även Jan Jönsson beskriver samarbetet med Sverigedemokraterna som svårt rent ideologiskt.

– Det är ganska uppenbart att för många av våra väljare så är det problematiskt. Det har varit många tuffa frågor som vi har behövt hantera. Rent ideologiskt och värdegrundsmässigt är det svårt och jobbigt på många sätt. Det uppfattar jag att även ledningen tycker. Men att det är det valet som har gjorts för att man inte har sett några andra parlamentariska möjligheter.

Trots svårigheterna att driva en sådan politik inom Tidösamarbetets ramar tror Bengt Westerberg att en framtida socialliberal inriktning är möjlig. Att partiet tar tydlig ställning i jämställdhetsfrågor blir särskilt angeläget i dagens politiska läge, frågor som också är viktiga för partiets kärnväljare.

– Jag hoppas verkligen L står på sig när det gäller jämställdhetspolitiken. SD:s motstånd kan säkert komma att skärpas, uppmuntrat av Trump och andra skeptiker. Personligen tror jag att L med en tydlig socialliberal politik skulle överleva. Men möjligen har man redan gett upp det alternativet. Det är inte lätt att som part i Tidösamarbetet driva en sådan linje.

Ett förändrat politiskt landskap

Ett förändrat politiskt landskap där demokratins tillbakagång märks tydligt på många håll i världen har även påverkat Liberalerna på hemmaplan. Trots låga siffror i opinionen har partiet ändå lyckats mobilisera tillräckligt med röster på valdagen. Enligt Jan Jönsson blir frågan om SD:s vara eller icke vara i regeringen viktig i valet 2026.

– Att vi lyckats ta oss över riksdagsspärren har byggt på att vi har kunnat vara trovärdiga som någon form av stoppboll inom ett borgerligt samarbete. Skulle den trovärdigheten försvagas, då tror jag faktiskt inte att partiet kan ta sig ur den här situationen. Därför blir beskedet om SD:s medverkan i en framtida i regering viktigt.