ARKIVBILDEN Den vitryska strandmuddlaren är en sällsynt skapelse, som dock alltid återkommer vid denna tid på året. Vi tittar närmare på dess naturliga omgivning.
Likt tranorna på Hornborgasjön tycks den vitryska strandmuddlaren (lirpa lirpa) vara ett säkert vårtecken. Alltsedan tidigt 1960-tal har detta djur visat upp sig närmast punktligt just denna dag varje år.
Nedanstående vykort från Naturhistoriska museet i Göteborg som redaktionens digitala arkivgrävare hittat tycks visa den äldsta dokumentationen av djuret, enligt uppgift infångat i Ukraina.
Göteborgs-Posten noterade dock så sent som 2006 att samma museum försökte presentera djuret som ett scoop:
Sensationellt fynd av strandmuddlare, skriver museet och fortsätter, museimannen August Malm gjorde under lördagsmorgonen den 1/4 ett sensationellt fynd i Slottsskogen. Gående vid säldammen mötte han en vitrysk strandmuddlare – en djurart man trott varit utrotad sedan 1874.
“Ett märkligt stycke djur här i Göteborg minst sagt”, säger intendenten Torkel Hagström. “Det är det andra exemplaret som hittats i Sverige, det första finns inne på museet och vi trodde inte att vi skulle se ett till.” Vid närmare efterforskning visar det sig att detta djur bara finns på 1 april. Första exemplaret hittades utanför museet i Göteborg 1 april 1960. Det är ett gulligt men underligt djur med ett huvud som en griskulting, med en ekorres svans och ben från en anka.
Dagens Arena noterar dock att museet redan 1983 hade påfunnit djuret i det vilda och dokumenterat detta med en präktig färgbild:
Arkivbildsredaktionen förutser djurets återkomst även denna dag i år, och önskar alla läsare av spalten en fin första april i dessa virustider.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
