Ljuger Anders Borg?

Anders Borg (M) menar att Sverige under finanskrisen förde en expansiv politik. Men siffror från EU-kommissionen och finansdepartementet visar på motsatsen. Journalisten Paul Frigyes har i senaste Arena granskat Anders Borgs politik.

Han är ”häxmästaren bakom en av Europas bäst presterande ekonomier” som tidningen Financial Times skrev när de förra året rankade Anders Borg (M) till EU:s bästa finansminister. Under sina fem år som finansminister har han gjort ord som ansvar och budgetdisciplin till sina. Men när journalisten Paul Frigyes i senaste numret av Arena granskar Anders Borgs politik under finanskrisen hittar han ett glapp mellan ord och handling.

Under finanskrisen enas G20 om att föra en expansiv finanspolitik för att stävja krisen. I Sverige kommer samma besked från finansminister Anders Borg. I en riksdagsdebatt i januari 2009 säger finansministern:
– Vi [har] valt att utforma finanspolitiken så att den är starkt expansiv. Det framgår när man tittar på den redovisning som vi har av detta, nämligen förändringar av strukturellt saldo som är det gemensamma mått som vi använder i hela EU-området.

Men siffror från EU-kommissionen och finansdepartementet, som Frigyes har gått igenom, visar på motsatsen. Sverige är 2009, tillsammans med Ungern och Schweiz, de enda länderna i OECD som inte för en expansiv politik.

När konjunkturen vänder blir förhållandet det motsatta. Finansdepartementet låter det strukturella saldot minska. Det vill säga man börjar gasa i det som redan är en nedförsbacke.

Oklara svar från finansministern
Efter en debatt i riksdagen får Frigyes möjlighet att ställa ett par frågor till Anders Borg om den förda politiken:

Finansministern förklarar att skuldkrisen i Europa visar att man ska vara försiktig med breda stimulanspaket, men att Sverige bemötte finanskrisen 2008–09 kraftfullt:
– Vi lade ju ett massivt stimulanspaket, motsvarande 90 miljarder, i skattesänkningar och kommunpengar och infrastruktur och det kunde vi göra för att vi hade överskott[…].

Men både finansdepartementets egna siffror och EU-kommissionens beräkningar visar faktiskt att Sverige hade ett överskott i sitt strukturella sparande 2009. . .
– Nja, nu vet jag inte exakt vilka siffror du hänsyftar på. Det vi gjorde var först breda skattelättnader när vi tog budgeten 2009, sedan förstärkte vi det med rot-avdraget och sen tror jag vi förstärkte det med ytterligare lite arbetsmarknadspengar i våpen och sen lade vi en bred budget som bland annat innehöll jobbskatteavdrag och rätt mycket kommunpengar också. När kommissionen har sammanställt det så är det Sverige och Finland som är de länder som 2009, 2010, 2011 var expansiva när de andra började strama åt.

Angående 2009 så visar siffrorna från EU-kommissionen faktiskt att Sverige hade ett positivt strukturellt sparande under krisen då. . .
– Vi hade ett väldigt högt strukturellt sparande 2008 och det gjorde att vi kunde gå ner väldigt kraftigt i sparande genom att öka våra olika åtgärder och sen de här måtten med strukturellt saldo tror jag att man ska vara lite försiktig med, de revideras rätt mycket…

. . .men de är ju inskrivna i EU-lagen nu, vad ska man ha måtten till. . .
– Ja, jo jag tycker nog att det svenska ramverket är bättre där vi inte lägger något omätbart som grund för lagstiftningen. Vi hade överskott på nästan tre procent, vi gick till underskott, relativt massiva satsningar i kombination med automatiska stabilisatorer, det tycker jag är en politik som fungerade hyggligt väl. Man kan notera att sysselsättningen i EU som helhet nu är lägre än vad den var hösten 2008 och i Sverige är den faktiskt högre.

Retoriskt dribblande
Vad är det då Anders Borg säger? Paul Frigyes konstaterar att finansministern undviker att svara på de kritiska frågorna:

Han svarar inte på frågan om det strukturella saldot, ett begrepp han inte låtsas höra. I stället börjar han tala om det faktiska saldot, vilket inte mäter den förda politiken, utan automatiska effekter av konjunkturen.

Ett litet trick, ett illusionsnummer, kort som blandas bort, elegant, otvunget och självsäkert på det där sättet som bara kan inge förtroende.

Vidare: i stället för att, som han gjorde tidigare, tala om expansiv politik, vilket har en glasklar definition, byter Anders Borg ordval och mätmetod, och talar om ”expansiva åtgärder”.

Och för att slippa stå till svars för vad regeringen undlät att göra 2008–09 tar han in åren 2010 och 2011, då Sverige förvisso bedrev expansiv politik. Men då hade återhämtningen redan börjat och rimligen borde han då börjat driva en åtstramande finanspolitik.

Under den korta frågestunden lyckas han också peta in en markör om att sysselsättningen stiger. Sant?

Tja, sysselsättningen stiger i absoluta tal, men inte i andel av befolkningen. Dessutom har arbetslösheten i februari 2012 börjat vända uppåt. Mellan april och december 2011 var sysselsättningen i princip stillastående. Den starka utvecklingen från 2010 är borta och har ersatts av stillastående.

Och när jag frågar Borg om huruvida Sverige har för sammanpressad lönestruktur svarar han nej. Men i ett läckt internt dokument från finansdepartementet från augusti 2009 hålls just den sammanpressade lönestrukturen fram som ett problem.

Jag skickar ytterligare två frågor till Anders Borgs pressekreterare om det strukturella saldot men får inget svar.

Borgs misslyckande
Dagens Arena har tidigare granskat jobbskatteavdragets effekter. De sammanlagda skattesänkningarna har kostat minst 70 miljarder kronor – men de enligt regeringen väntade resultaten har uteblivit. En rapport från IFAU kom i januari med slutsatser om att effekten av de två första jobbskatteavdragen över huvud taget inte går att mäta.

Den borgerliga regeringens användning av ”antalet sysselsatta” som begrepp vid diskussioner om arbetslöshet har flera gånger mött kritik. Att tala om antalet sysselsatta blir missvisande eftersom befolkningen växer. Ett mer korrekt begrepp är sysselsättningsgrad – som visar andelen sysselsatta i befolkningen. Om det har Dagens Arena skrivit om i artikeln ”Faktafel av Engström”.

Ljuger Borg?
Utifrån Paul Frigyes granskning återstår en fråga att svara på: Ljuger Anders Borg medvetet för att dribbla bort journalisten i fråga – eller förstår han inte sin egen politik?

Senaste numret av Arena säljs i butik från och med i dag 26 mars. Paul Frigyes artikel om Anders Borgs politik under finanskrisen har rubriken ”Den talangfulle herr Borg”.