Finanspolitik Finanspolitiken bör fortsätta vara expansiv, eftersom det finns utrymme för det. Så lyder en av slutsatserna i LO-ekonomernas nya prognos med anledning av kriget i Ukraina. En prognos som fick mothugg på ett seminarium.
Under onsdagen presenterades en uppdatering av LO-ekonomernas konjunkturprognosen Ekonomiska utsikter med anledning av konflikten i Ukraina. I samband med det arrangerades ett seminarium, som diskuterade effekterna på svensk ekonomi och för LO:s medlemmar.
Risken för ytterligare sanktioner mot Ryssland innebär ett stort mått av osäkerhet i den nya prognosen. Det var den fond mot vilken vi åhörare ombads tolka uppskattningarna. Om läget i Ryssland om så bara i viss grad förändras till det värre, kan den svenska ekonomin hamna i ett helt nytt läge. Rapportförfattarna såväl som hela den inbjudna panelen var därom rörande överens.
Huvuddragen i prognosen pekade på begränsade effekter på svensk BNP till följd av Ukrainakriget. Detta för att handeln mellan Sverige och Ryssland är begränsade.
En annan viktig slutsats var att kriget däremot har stora negativa effekter på svenska energi- och livsmedelspriser. LO-ekonomerna ser därför en förhöjd risk för inflation.
Den nya prognosen innehåller också flera skrivningar om att fortsätta investera sig ur krisen. Det talas om att försöka åstadkomma en jämlik och rättvis klimatomställning. För det, skriver rapportförfattarna, krävs en aktiv arbetsmarknadspolitik och god inkomsttrygghet.
De inbjudna gästerna var inte lika förtjusta i den expansiva finanspolitik som hålls fram som önskvärd i prognosen. Torbjörn Becker, chef för Stockholm Institute of Transition Economics (SITE), säger att vi måste ha is i magen och eventuellt först om ett tag undersöka möjligheterna till lönehöjningar. Lena Sellgren, chefsekonom på Business Sweden, är inne på samma tema när hon, i sitt slutanförande, tycker att vi måste titta närmare på om vi har en permanent uppgång i inflationen.
Den springande punkten i kritiken mot rapporten var emellertid att LO-ekonomernas finanspolitik möjligen är för djärv. Särskilt Maria Hemström Hemmingsson, generaldirektör IFAU, manade till försiktighet på den punkten: “Det kan komma ett läge där vi behöver Sveriges starka statsfinanser.”
Det var också Hemström Hemmingsson som fick sista ordet i diskussionen om vilka slags åtgärder som kan trygga svensk ekonomi: “Det är alltid de svagaste som drabbas när allt går åt helvete.”
text: Johan Frick
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
