Arbetsmarknad Dagens familjepolitik är inte så jämställd som många tror, konstaterar LO i en ny rapport. Förändringar på arbetsmarknaden som lett till att tjänstemän kunnat bli mer flexibla i var, hur och när de ska arbeta, innebär att de gynnas mer av dagens system än vad arbetare gör.
Det finns stora skillnader mellan tjänstemän och arbetare i möjligheterna att kombinera familjeliv och arbete, menar LO. I den nya rapporten Den klassblinda familjepolitiken framhåller de att systemet bygger på att fasta heltider på kontorstid är norm. Men nästan hälften av kvinnorna, 46 procent, i LO-yrken arbetar deltid. Jämfört med 16 procent av männen. I tjänstemannayrken jobbar omkring en fjärdedel av kvinnorna deltid, och var tionde av männen.
– Det är en del av den svenska självbilden att just familjepolitiken fungerar väldigt väl. Att den är jämställd och progressiv. Men det finns fortfarande brister utifrån ett klass- och jämställdhetsperspektiv, säger Joa Bergold, utredare på LO och rapportens författare.
Det råder även brist på fasta heltidsanställningar i arbetaryrken. Endast fyra av tio kvinnor har en tillsvidareanställning på heltid. Bland männen har sju av tio det.
Vad gäller normen om arbete under kontorstid stämmer det inte heller överens med verkligheten, visar rapporten. I arbetaryrken jobbar mer än hälften av kvinnorna, och var fjärde man, inte kontorstid, utan sena kvällar, tidiga morgnar, nätter och helger. Och samtidigt som en stor majoritet av kvinnor och män i tjänstemannayrken kan påverka sina arbetstider, är det endast var tredje arbetarkvinna och var fjärde arbetarman som har den möjligheten.
– Vi ser att många föräldrar som har yrken av tjänstemannakaraktär har fått en ökad möjlighet att själva kunna styra över sin arbetstid och anpassa det efter familjeliv. De rör sig bort från de gemensamma systemen. Samtidigt finns de stora behoven kvar att reformera systemen, så att de fungerar för grupper som måste utföra sitt arbete på plats, säger Joa Bergold.
Nu kräver LO att familjepolitiken reformeras för att den ska bli mer jämlik. I dag är kommunerna inte skyldiga att erbjuda barnomsorg utanför kontorstid. Och de kommuner som erbjuder det ställer större krav på föräldrar att redovisa att de har ett regelbundet och kontinuerligt behov.
– Föräldrar kan vara tvungna att lämna långa vistelsescheman lång tid i förväg, och det är långa köer. Det gör att föräldrar med visstidsanställningar och oregelbundna arbetstider i princip utestängs från den här möjligheten. För att de inte kan uppfylla kommunens krav. Vi kräver att kommuner ska vara skyldiga att erbjuda barnomsorg utanför kontorstid och de inte ska ställa högre krav för den, säger Joa Bergold.
LO varnar också för ökade marknadsinslag i barnomsorgen och att hänvisa föräldrar till Rut-avdraget. Det skulle kunna leda till att de resursstarka väljer andra vägar och att de gemensamma lösningarna stramas åt, menar LO.
LO har också krav och förslag på hur föräldraförsäkringen bör reformeras. I dag kan en förälder spara 96 dagar efter att barnet fyllt fyra år, vilket LO menar att många föräldrar med höga inkomster gör. LO föreslår en tidsgräns vid tre år varefter föräldrar inte ska kunna spara dagar. I stället ska det finnas årliga dagar som alla föräldrar får tillgång till.
– Då hänger det inte på att du har haft råd och möjlighet att spara dagar för att få den här rätten och inflytande över ledighet, säger Joa Bergold och poängterar:
– Tittar vi på hur föräldrar med lite högre inkomster använder dagarna i dag är det många som, när barnet fyller tolv år, har så pass många dagar kvar att det går att åka i väg en månad. Det är inte vad försäkringen är tänkt för. Vårt förslag är att göra försäkringen mer funktionell utifrån syftet.
De årliga dagarna ska också individualiseras, vill LO. Rätten att föra över dagar mellan föräldrar ska begränsas.
-På så sätt skulle arbetarkvinnorna stärka sin ställning på arbetsmarknaden och männen skulle få bättre möjlighet att ta sin del av familjeansvaret, säger Joa Bergold.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
