Svenska skolan LO presenterar idag det första förslaget från sin jämlikhetsutredning; behovet av en jämlikskola – där en satsning på fritids är ett steg i rätt riktning.
Skolan klarar inte att kompensera de elever som har sämre förutsättningar att klara skolarbetet menar LO och föreslår införandet av »lärfritids«. Reformförslaget har enligt LO stor potential att bidra till höjda skolresultat och en mer jämlik skola.
– För oss är det här en av de största jämlikhetsreformerna inom skolans värld på flera decennier, säger LOs förste vice ordförande Therese Guovelin.
På DN Debatt skriver LO:s ledning:
»Vår vision är att skapa en fritidsverksamhet med fler anställda, fler stimulerande aktiviteter och där fler elever än i dag får möjlighet att vistas. En sådan utbyggnad har stor potential att också bidra till höjda skolresultat så att alla barn får en bra start i livet.«
De senaste 35 åren har klyftorna i Sverige ökat. Inkomstskillnaderna ökar i Sverige jämfört med andra OECD-land. Enligt OECD:s återkommande Pisa-undersökningar har familjebakgrundens betydelse för svenska elevers skolresultat ökat över tid.
För att komma åt och stötta en skola som inte klarar att kompensera de elever som har sämre förutsättningar att klara skolarbetet tycker LO att skoldagen, inklusive fritids, bör ses som en helhet.
LO lyfter fram att en stimulerande fritid inte bara spelar en stor roll för barns utveckling generellt, utan att kunskapsinlärning också påverkas av mer än bara klassrumsinstitutionen.
– Ett fritids med fler personal och mer planerad tid är ett bra komplement till den undervisning som sker under skoltid. Alla problem löses inte enbart i skolan, utan det behövs insatser utanför skoldagen också, för att få bukt med ojämlikheten i kunskapsinhämtning, säger Therese Guovelin.
En jämlikskola är bra för hela samhället skriver LO, men om skolan inte klarar att skapa jämlika möjligheter är det LO-medlemmarnas barn som drabbas hårdast.
Arbetarföräldrar har i mindre utsträckning än mer resursstarka föräldrar möjlighet att ge sina barn organiserade fritidsaktiviteter, museum-, eller konsertbesök och många är trångbodda. Samtidigt är färre barn inskrivna på fritids i områden med lägre inkomst.
– Resursstarka föräldrar kan se till att barnen får en aktiv och stimulerande fritid och de har bättre möjligheter att hjälpa sina barn med läxorna. Idén med lärfritids är att kompensera de barn som inte har samma möjligheter – genom till exempel samarbeten med kulturskolan och olika idrottsföreningar, säger Therese Guovelin.
Trots att elever i de lägre åldrarna ofta spenderar lika mycket eller mer tid på fritids än i förskoleklassen eller i grundskolan är fritidsverksamhetens resurser betydligt mindre. Därför vill LO att regeringen skjuter till pengar och storsatsas på fritids.
– Vi har lyssnat på kommunerna och de säger att de tycker det är svårt att planera långsiktiga satsningar, bland annat på grund av dålig politisk kontinuitet och många riktade bidrag. Vi på LO vill att regeringen skjuter till pengar både till fritidsverksamheten men också till utbildningsplatser för personalen, säger Therese Guovelin.
I sju punkter spaltar LO upp hur de vill att stärkningen ska se ut. De vill bland annat se; fler anställda, utbyggnad för att nå fler barn och ge alla barn rätt att gå på fritids, fler aktiviteter, och slopad avgift.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
