LO avfärdar allianspartiernas kritik mot etableringsanställningar. »De vill att företag som inte inordnat sig i den svenska modellen och tecknat kollektivavtal ska få ta del av svenska skattemedel«, säger LO:s förste vice ordföranden Therese Guovelin.
På fredag sätter sig arbetsmarknadens parter och regeringen vid förhandlingsbordet för att diskutera de så kallade etableringsjobben. Men kritiken mot anställningsformen har varit skarp från både Moderater och Liberaler, som menar att den innebär en för stor belastning för skattebetalarna. I dag sågar också Centerpartiets Annie Lööf anställningsformen. Kostnaden, som till stora delar skickas vidare till staten är alldeles för stor, säger hon till Dagen Industri
En etableringsanställning bygger på att arbetsgivaren betalar ut 8000 kronor i lön, skattefritt, samtidigt som staten skjuter till 8000 kronor i bidrag. Therese Guovelin ställer sig oförstående till allianspartiernas kritik. Hon menar att statens kostnad för ett etableringsjobb, i stort motsvarar ersättningen som redan betalas ut i form av olika bidrag.
– Idag går väldigt många människor på bidrag och korta skattesubventionerade anställningar. A-kassa och försörjningsstöd finansieras också av skattemedel, det kallas välfärd, säger hon till Dagens Arena.
Etableringsjobben blir således en viktig investering, menar Therese Guovelin. Anställningsformen är begränsad till två år och skapar fler skattebetalare på sikt.
Hon får medhåll från arbetsgivarsidan. Teknikföretagens ordförande Anders Weihe, säger till Dagens Industri att allianspartierna inte förstår hur svensk arbetsmarknad fungerar, samt att de inte förstått hur själva uppgörelsen ser ut. Att etableringsjobben skulle belasta skattebetalarna avfärdar han, då anställningsformen riktar sig till en personer som redan är beroende av skattemedel.
– Det är ett korkat resonemang, säger han till DI.
Centerpartiet och Liberalerna vänder sig också mot att inte bemanningsföretag och företag utan kollektivavtal omfattas av anställningsformen. Dessa är avgörande för att kunna skapa nya enkla jobba, argumenterar Jan Björklund och Annie Lööf. Att skapa nya enklare yrken har aldrig varit något parterna prioriterat, slår Therese Guovelin fast.
– Det som Centerpartiet och Annie Lööf lyfter upp är föga förvånande. De vill att företag som inte inordnat sig i den svenska modellen och tecknat kollektivavtal ska få ta del av svenska skattemedel. Jag är ganska trött på det där, säger hon.
De så kallade inträdesjobben togs fram av alliansen i somras. Utan statliga subventioner får företag möjlighet att anställa unga och nyanlända till 70 procent av ingångslönen. Guovelin menar att det vore ett steg bort från den svenska modellen.
– Det är arbetsmarknadens parter som ska reglera löner och villkor på arbetsmarknaden, och det ansvaret tar vi. Centerpartiet visar, precis som man tidigare gjort, att man vill införa en låglönemarknad.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
