Skattepolitik Regeringen planerar stora skattesänkningar för höginkomsttagare, enligt medieuppgifter. LO menar att det ytterligare skulle spä på klyftorna i samhället medan Timbro tycker att man bör gå längre och sänka skatterna mer.
Om nästan exakt en månad (den 20 september) ska regeringen med finansminister Elisabeth Svantesson i spetsen överlämna 2024 års budgetproposition till riksdagen. Enligt uppgifter till Dagens Nyheter vill Moderaterna införa ytterligare ett jobbskatteavdrag, som enligt tidningens uppgifter skulle få störst effekt för de som tjänar mest. Det i kombination med att brytpunkten för statlig skatt (som räknas upp i takt med inflationen) sannolikt kommer att höjas med över 5 000 kronor – från 51 158 kronor i månaden till 56 916 kronor i månaden – gör att landets höginkomsttagare kan räkna med att få behålla betydligt mer pengar i plånboken nästa år. Något som skulle leda till ökad ojämlikhet enligt LO.
– Under de senaste decennierna har vi sett en väldigt stor ökning av inkomstskillnaderna i Sverige. En förändrad brytpunkt skulle öka detta ännu mer. Det kommer ytterligare förstärka utvecklingen att de med högst inkomster drar ifrån, säger Anna Almqvist, LO-ekonom.
Lägre skatter ger incitament enligt Timbro
Fredrik Kopsch, chefsekonom på Timbro, menar å andra sidan att de planerade sänkningarna av brytpunkten inte är tillräckliga.
– Vår hållning är att man borde avskaffa den statliga inkomstskatten helt. Det ger betydligt starkare incitament till människor att jobba. Det kan handla om till exempel läkare och personer inom konsultbranschen som skulle kunna tänka sig att jobba mer om de behövde betala mindre i skatt.
Moderaternas förslag på förändringar av jobbskatteavdraget skulle enligt Anna Almqvist innebära en skattesänkning på 80 kronor i månaden för en barnskötare, medan det för någon med en inkomst på 100 000 kronor handlar om en skattesänkning med 1 250 kronor i månaden. En felaktig prioritering om man vill stötta hushåll med mindre marginaler, enligt Anna Almqvist.
– Det är helt orimligt att prioritera den här gruppen som redan har så höga inkomster. Speciellt med tanke på att vi har mycket andra behov. Det är en väldigt pressad situation i många kommuner och vi behöver resurser till välfärden, säger hon.
Påverkar inte tillväxten enligt LO
Men om höginkomsttagare betalar mindre i skatt kan de använda pengarna till konsumtion, vilket leder till jobbskapande enligt Fredrik Kopsch.
– Om jag får mer pengar i plånboken kanske jag beställer hämtmat en gång mer i månaden än vad jag skulle göra annars, vilket leder till jobb för både matbudet och den som jobbar på restaurangen.
Men argumentet att lägre skatter för högavlönade skulle sippra ner till de som har lägre inkomster håller inte enligt Anna Almqvist på LO.
– Det finns inga belägg för det inom forskningen. När inkomster ökar för låg- och medelinkomsttagare då tenderar tillväxten att vara högre. Men inte inte när höginkomsttagare får mer.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
