Avtalsrörelsen 2023 Inflationen är nu på 10,2 procent. Priserna ökar och hushållens köpkraft minskar. Samtidigt pågår löneförhandlingarna för fullt och LO försvarar sitt krav på 4,4 procent, även om medlemmarna kan tycka det är för lågt.
Inflationen slog tvåsiffrigt för december, 10,2 procent enligt KPIF. Inte sedan 90-talskrisen har inflationen legat på sådana nivåer. Med räntorna inräknade är prisökningstakten som belastar hushållen 12,3 procent.
Samtidigt har livsmedelspriserna ökat med 18,6 procent på bara ett år. Priset på barnmat, blöjor, mjölk och kaffe har blivit dyrare. En familj, två vuxna och två barn, som normalt handlat för 8 000 kronor per månad handlade i december för cirka 10 500 kronor, enligt Matpriskollen.
Men den enskilt största faktorn bakom den skenande inflationen är elförsörjningen. Elpriserna stod för den absolut största delen av prisökningarna.
– Samtidigt gör finanspolitiken alldeles för lite för att stötta de hushåll som drabbas värst av prisökningarna, säger Elinor Odeberg, chefsekonom på tankesmedjan Arena Idé.
Hon menar att det är hushållen med minst marginaler som drabbas hårdast av prisökningarna. Och att Sverige sticker ut i sin passivitet att stötta hushållen.
– Elstödet kommer sent och ska dessutom sekretessbeläggas. Sannolikt för att regeringen redan från början räknar med att det är de stora elförbrukarna med högst inkomster som kommer få ut mest av stödet, säger Elinor Odeberg.
Just nu pågår avtalsrörelsen och förhandlingarna mellan fack och arbetsgivare. När industrifacken och LO gick ut med kravet på 4,4 procents lönehöjningar i oktober var inflationen 9,3 procent.
LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson säger att det var väntat att inflationen skulle komma upp på de här nivåerna. Men framhåller att man nu hoppas och tror att den kommer att sjunka, som den gjort i USA.
– Men det här är inte bra och det gör att vanligt folk har det jävligt kärvt nu, säger Torbjörn Johansson.
Att ha en fungerande lönebildning när inflationen drivs på av yttre påverkan, som kriget i Ukraina, energikrisen, pandemin och inflationen i USA, är väldigt svårt, menar Torbjörn Johansson. För medlemmar som tappat tio procent i köpkraft kan en lönehöjning på 4,4 procent upplevas som alldeles för lågt. Dagens Arena har tidigare skrivit om fackliga förtroendevalda som kritiserat kravet.
Men LO försvarar fortfarande dagens lönebildningsmodell och nivån på lönekravet.
– Vi har hållit linjen att följa inflationsmålet och kommer att fortsätta göra det. Vi vill inte tillbaka till inflationsjakten på 80-talet. Det var en katastrof och vi höll på att köra hela Sverige i konken, säger Torbjörn Johansson.
Att gå in i en förhandling med 4,4 procent talar väl inte för att ni kommer att få igenom det? Är det inte troligt att det kommer att bli lägre?
– Begär vi 4,4 procent vill vi ha det. Företagen går fortsatt bra och det finns stora anledningar att lönehöjningarna ska ligga högt. Men vi ska förhandla nu och jag tänker inte gissa någon utgång.
Arbetsgivarna har sagt att kravet är orimligt, så vad talar för att de kommer att gå med på det?
– Jo, men det ligger i deras DNA att skrika att det är för högt, det är en del av spelet. Samtidigt är det kanske sant ur deras perspektiv, eftersom det är det högsta kravet vi ställt sedan industriavtalets uppkomst.
Torbjörn Johansson upprepar det som LO påpekat flera gånger under hösten, att alla parter måste ta ansvar i krisen.
– Företagen går väldigt bra, medlemmar känner att det är provocerande när de gör utdelningar och höjer sina egna löner. Nu vill det till att alla tar ansvar, att vinsterna stannar i företagen och bygger dem starkare. Så att vi går stärkta ur den här krisen, säger Torbjörn Johansson.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
