Välfärd Välfärden har flera brister, konstaterar ny LO-rapport. På två veckor möter en hemtjänsttagare upp till 24 olika vårdbiträden. Samtidigt går miljarder av skattepengar till vinster och rut-avdrag. Nu kräver LO omfattande reformer.
Välfärden behöver stärkas med mer resurser, personal och omfattande reformer. Det menar LO som i en ny rapport granskar välfärden och konstaterar att den har blivit mindre finansierad, mer privatiserad och mindre jämlik de senaste decennierna. LO kallar bristerna för ”välfärdsgapet”. Gapet mellan vad svenska folket förväntar sig av vår gemensamma välfärd och hur verkligheten ser ut.
– Vi ser att vi behöver fylla på med mycket medel för att överhuvudtaget komma upp till en acceptabel nivå. Det blir allt fler barn och äldre medan vi är allt färre i arbetsför befolkning som kan bidra med skattemedel. För att överhuvudtaget bibehålla nivån behöver vi över 150 miljarder till utöver det som redan är budgeterat, säger LO:s ordförande Susanna Gideonsson.
Några av bristerna som LO belyser i rapporten är att antalet primärvårdsläkare i dag är en per 1 692 invånare, i stället för Socialstyrelsens riktmärke som är en läkare per 1 100 invånare. Och att var sjätte barn med föräldrar som högst har en gymnasieutbildning får underkänt i matematik i årskurs nio. Samt att personalkontinuiteten i hemtjänsten, hur många vårdbiträden en brukare möter under en tvåveckors period, ökat från i genomsnitt 12 år 2007 till 16 år 2021. I kommunen Oxelösund är personalkontinuiteten så hög som 24.
En förklaring är att så många som var fjärde anställd inom äldreomsorgen har tidsbegränsad anställning. Andelen har ökat i kommunal regi mellan 2008-2020 från 25 procent till 31 procent. Och i privat regi från knappt 30 till 41 procent. Över hälften av personalen är deltidsanställd. 54 procent i den kommunala regin och 70 procent i den privata.
Långa vårdköer, bristfällig äldreomsorg och skola, ingen rätt till barnomsorg efter kontorstid, har lett till att många, främst de med högre inkomster, löser det med privata tjänster genom rut- och rot-avdrag och privata sjukvårdsförsäkringar.
Förra året gick sju miljarder kronor i skattepengar till rot-avdrag, enligt LO:s rapport. Och nästan hälften gick till den tiondel av befolkningen som har de högsta inkomsterna. Och mellan 2011-2020 ökade antal personer med privat sjukvårdsförsäkring från omkring 480 000 till 690 000.
– I dagsläget är vi på väg mot något vi skulle kunna kalla välfärdsbas, som ingen tycker är tillräcklig. För att kompensera använder många rut-avdraget och privata sjukvårdsförsäkringar. Om vi slopade rut-avdraget skulle vi få en stor andel av de resurser vi behöver för en allmän och lika välfärd, säger Susanna Gideonsson.
Samtidigt som bristerna i välfärden blir allt fler har den skattefinansierade sektorn lockat många privata företag att etablera sig inom den. De fem största skolkoncernerna omsatte tillsammans 18,7 miljarder under räkneåret 2020/2021. Bara koncernen Academedia omsatte 10,8 miljarder. Koncernernas gjorde ett samlat rörelseresultat på nära 1,4 miljarder kronor samma period. Sju gånger mer än för 15 år sedan.
Inom äldreomsorgen omsatte de tolv bolag med flest boenden över 45 miljarder kronor år 2020. Attendo omsatte nästan 12,3 miljarder kronor och Ambea, vars verksamhet inom äldreomsorg går under namnet Vardaga, omsatte över elva miljarder.
Enligt LO:s beräkningar behövs 102 000 fler anställas inom skola, vård och omsorg fram till 2026. Men med nuvarande skatteregler och aviserade nivåer på statsbidrag uppstår ett finansieringsgap på sammanlagt 201 miljarder kronor de kommande fyra åren.
LO kräver nu att staten tar tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden. Att den bedrivs i offentlig regi och att det införs en non-profit-policy i skola, vård och omsorg. Det skulle enligt LO innebära att välfärden blir mer kostnadseffektiv.
– Då får vi in skattepengar och har resurserna att bedriva den. I dag när vi inte bedriver välfärden i egen regi har vi kostnaderna för att upphandla, för kontrollapparaten, för att den ska bedrivas och en fjärde kostnad som är vinsterna. Det säger sig självt att det blir dyrare och att vi får mindre för pengarna, säger Susanna Gideonsson.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
