Budget 2019 Stefan Löfven tvingas styra landet med M-KD-budgeten fram tills juni. Sedan kan mycket av den konservativa budgeten ändras, men kostnader för över 21 miljarder är orubbliga hela 2019.
I mitten av december röstades M-KD-budgeten igenom och med den skattesänkningar för 28 miljarder kronor. Nu har Sverige fått en regering och budgeten kommer att förändras på ett flertal punkter.
En anledning till att M-KD-budgeten lite hastigt röstades igenom innan det var klart vilken koalition som skulle komma att styra Sverige var på grund av de regler som finns kring budgeten generellt och skattepolitiken specifikt.
Inkomstskatterna får bara justeras inför varje nytt kalenderår och kan sedan inte justeras under årets gång. Det säger Mikael Åsell, kanslichef på Riksdagens finansutskott.
– Allt i en budget går i princip att ändra i en ändringsbudget eller i en extra ändringsbudget, utom sådant som har att göra med inkomstskatterna. De är orubbliga. Beskattningen sker kalenderårsvis och man låser skattetabellerna en gång per år för att det blir för stökigt för arbetsgivare, löntagare, pensionsmyndigheten och andra myndigheter att förhålla sig till olika skattetabeller under ett och samma år säger Mikael Åsell.
I M-KD-budgeten finns alltså en hel del skattesänkningar som inte går att röra under 2019; Ytterligare jobbskatteavdrag införs och alla som arbetar får sänkt skatt med upp till 210 kronor i månaden. Pensionärerna får sänkt skatt med 5,2 miljarder kronor om året. Brytpunkten för att betala statlig skatt höjs från inkomster över 40 600 till inkomster över 42 000. Den extra arbetsgivaravgiften för personer över 65 tas bort.
Sammanlagt kostar skattesänkningarna i M-KD-budgeten staten 21,2 miljarder årligen. Men det finns också skattesänkningar i »Januariavtalet« mellan S, MP, C och L som inte kommer kunna implementeras förrän vid årsskiftet 2019/2020 – värnskatten exemplevis.
Men skattepolitiken innehåller mer än bara inkomstskatter. Företagsbeskattning och moms till exempel går att ändra under ett kalenderår.
– Det finns svårigheter när det gäller förändringar av moms och företagsbeskattning också, men de går att ändra under kalenderåret. Det absolut bästa för företagens administration är om förändringar sker kalenderårsvis. Om regeringen skulle vilja ändra momsen exempelvis mitt under kalenderåret så är det nästbästa att göra det halvårsvis. Det tredje bästa är kvartalsvis, säger Mikael Åsell.
Myndighetssystemen klarar snabbare förändringar, men implementeringen hos företagens administration blir lidande om skattesatserna ändras från månad till månad, menar Mikael Åsell.
Och inget regelverk är väl komplett utan några undantag. Skattetabellerna för inkomstbeskattningen går inte att förändra, men det utesluter inte möjligheten att införa avdrag. Mikael Åsell tar avdragsrätten för fackföreningsavgiften som ett exempel.
– Det är ett avdrag som görs från inkomstskatten, men som inte påverkar skattetabellerna i sig utan bara den slutgiltiga beskattningen. Så på grund av att man inte förändrar skattetabellerna för att kunna ha avdragsmöjlighet så finns det i viss begränsad utsträckning möjlighet att påverka inkomstbeskattningen under kalenderåret.
I grova drag kommer M-KD-budgeten framförallt ha verkan på Januariavtalet och den nytillsatta regeringen genom att reformutrymmet kan bli mindre när skatteintäkterna blir mindre. Men i realiteten är även reformutrymmet ett politiskt beslut menar Mikael Åsell.
– Om utgifterna är större än intäkterna så ökar statens behov att låna, öka på statsskulden. Vad som anses vara en lämplig statsskuld bestäms av varje regering och riksdag. Det finns en stor parlamentarisk uppslutning kring det finansiella ramverket med överskottsmål, som säger att vi inte ska skuldsätta oss i onödan. Men det är ett politiskt beslut som teoretiskt sätt kan ändras.
Mikael Åsell tror att S-MP-regeringen lägger sin vårändringsbudget tillsammans med vårbudgetpropositionen den 15 april.
– Sedan kommer den processas i riksdagen och fattas beslut om i början av juni, så kan man få till halvårsändringar. Då kan man ändra allt på utgiftssidan och allt, förutom inkomstbeskattningen, på inkomstsidan.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
