Kriskommunikation Lokaltidningar spelar stor roll som informationsförmedlare i en kris. Forskare har kunnat koppla människors beteende under coronapandemin till rapportering i lokala medier.
– Ju mer media rapporterade desto mer anpassade människor sitt beteende, säger forskaren Marcel Garz.
Med hjälp av rörlighetsdata från Google har forskare kartlagt hur människor rörde sig i bland annat kollektivtrafiken, runt stormarknader och arbetsplatser under pandemin. Data för specifika dagar kopplades sedan till medierapportering om smittspridning, vaccinering och dödsfall.
– Resultatet visar att rapporteringen i lokala tidningar påverkade människors rörlighet och hur de följde de allmänna råden, säger Marcel Garz, docent i nationalekonomi vid universitet i Jönköping som gjort studien.
Forskarna har analyserat 200 000 artiklar om pandemin som publicerats i tidningar runtom i Sverige. När medier rapporterade mycket om pandemin gav det effekten att människor undvek att till exempel gå till affären eller arbetsplatsen och träffades utomhus, i enlighet med Folkhälsomyndighetens råd.
Tegnell enda källa
Medier fungerade som en förstärkare av myndigheternas information och lokala medier var extra viktiga för att de förmedlade information nära läsarens vardag, från den egna kommunen eller regionen, enligt Marcel Garz.
– De flesta människor lyssnar inte på presskonferenser, utan medier fyller funktionen som uttolkare av dem.
Många artiklar byggdes på en enda myndighetskälla, som dåvarande statsepidemiolog Anders Tegnell. I vissa fall användes flera källor, vilket Marcel Garz ser som ett tecken på att medierna behöll sitt journalistiska oberoende och inte enbart förmedlade myndigheternas budskap.
– Studien visar att journalister är nödvändiga i en krissituation. Nu läggs många lokala medier ner och det är ett problem, säger han.
Samma språk – nya kriser
Nu är pandemin i stort sett glömd men nya mörka moln och kriser har seglat in. I höstas rasade E6:an i Bohuslän av ett jordskred. I januari lades skånska Hörby och Kävlinge under vatten av stora översvämningar. I ett tal i början av året sa civilminister Carl-Oskar Bohlin (M) att det kan bli krig i Sverige. Det fick stor uppmärksamhet.
Kunskapen om kriskommunikation från pandemin kommer att kunna användas även vid framtida kriser.
– Framförallt hur myndigheter ska kommunicera. De ska ge raka råd istället för att låta forskare ge nyanserade komplexa svar. Den personliga aspekten om varför något är relevant för just mig är också viktig för att nå fram med budskapet.
Möjligen har civilminister Carl-Oskar Bohlin redan snappat upp råden.
Bolin har läst på
– Jag tror att hans tal fick stor uppmärksamhet för att budskapet var så tydligt formulerat.
En lärdom för medier är att journalistik med substans har betydelse.
– Journalister pressas att producera artiklar som genererar klick och inkomst. Det här är en påminnelse om att kvalitetsjournalistik påverkar människors liv.
Studien har endast undersökt nyhetstidningarnas roll. Sveriges Radios P4-kanaler, som ansvarar för att förmedla information vid kris eller samhällsstörningar, har inte ingått. Marcel Garz menar att det viktiga är att det finns lokal journalistik som bevakar kommuner över huvud taget.
– Funktionen är densamma, men vissa föredrar att lyssna på radio och andra att läsa tidning. Därför finns det en poäng med att båda finns.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
