I mars skedde den första allvarliga olyckan där en lokförare körde utan tågvärd. Dagens Arena har pratat med lokföraren som körde tåget, Jeanette Rickebo, som berättar att tågvärden var saknad.
— De är våra livlinor när något händer i trafiken, säger hon.
Jeanette Rickebo har varit lokförare på Stockholms pendeltåg de senaste 15 åren, innan dess var hon tågvärd i sex år. En dag i slutet av mars i år hände det värsta en lokförare kan vara med om, en olycka där en ung man blev påkörd. Han hade klättrat under en bom och Jeanette Rickebo hann knappt reagera. I hytten hade hon en elev, men i mitten av tåget satt ingen tågvärd.
— Där sitter jag i chock och ska larma men också ta hand om resenärerna. Det slog slint i huvudet, det blev helt tomt. Men jag fick fram i huvudet att jag måste larma. Och så ropade jag ut till resenärerna för jag visste att jag måste göra det. Jag hade ju gråtit och skrikit, så det var knappt att jag själv hörde vad jag sa, säger Jeanette Rickebo.
Det var den första allvarliga incidenten sedan den första mars, då hälften av pendeltågen började köra utan tågvärd. Jeanette Rickebo berättar att det inte var hennes första påkörning, men att det var den som var mest stressfylld. Detta eftersom att hon behövde hantera situationen själv i tio minuter innan räddningstjänsten var på plats. Utöver att larma, informera och hantera sin egen chock kände hon också ett ansvar för eleven bredvid sig.
— Själva incidenten i sig påverkas inte av tågvärdens närvaro. Men just känslan efteråt när jag satt där och väntade på räddningstjänsten. När jag såg att det började blinka blått tänkte jag: äntligen blåljus. Jag är inte ensam längre, säger Jeanette Rickebo.
Först efter 30 minuter var OTS, MTR:s operativa trafikstöd, på plats och kunde ta över rollen att informera de som satt fast på tåget. Det var först då hon kunde slappna av och hantera sin chock.
Lång väg tillbaka till förarhytten
Dagens Arena träffar Jeanette Rickebo under hennes första arbetsdag efter en dryg månads sjukskrivning. Hon ska börja arbeta halvtid och under den första dagen är det inte ens säkert att hon orkar sätta sig i förarhytten. Bara att sätta på sig uniformen under förmiddagen har varit smärtsamt.
— Jag pratar om det här för att det har blivit en kamp för mig att få behålla tågvärdarna. De är våra livlinor när något händer i trafiken, säger Jeanette Rickebo.
Hon berättar att även om det inte händer något lika allvarligt som en påkörning eller en evakuering har tågvärdarna en viktig roll i resenärernas trygghet.
— De ser mycket mer än vi lokförare gör, för vi har inga kameror när vi kör. Ser de att något håller på att hända kan de gå ut i vagnen och lugna en situation. De har också mycket bättre koll på perrongen än vad vi någonsin kan ha, och kan hjälpa resenärer som behöver stöd vid påstigning. Vem ska göra det nu? frågar sig Jeanette Rickebo.
“Det skapar inte trygghet i alla fall”
Jeanette Rickebo är kritisk till den utredning som gjordes inför avvecklandet av tågvärdarna. Den skulle ha tagit flera månader, men blev klar efter drygt två veckor.
— Vad jag vet har de inte pratat med vare sig lokförare eller skyddsombud för att få våra perspektiv. Jag förstår inte att de då kan säga att de är säkra på att säkerheten uppehålls, säger Jeanette Rickebo.
De nya säkerhets- och trygghetsåtgärder som ska ersätta tågvärdarna är bland annat fler kameror och personliga larm. Men Jeanette Rickebo menar att det fungerar dåligt om det faktiskt skulle vara akut.
— Skärmarna är pyttesmå och de släcks när jag kör. Minsta dåligt väder så ser jag inte perrongen, så det är verkligen inte en bra ersättning av tågvärdarna. Och vad ska ett personlarm göra om jag blir attackerad när jag kontrollerar att tåget är tomt i slutet av skiftet? Det skapar ingen trygghet för mig i alla fall, säger Jeanette Rickebo.
Hon berättar också att de som jobbar på MTR:s driftledning, dit lokförarna kan ringa, sen en tid tillbaka inte behöver vara lokförare. De har därmed inte alltid koll på rutiner och hur en sådan situation bör hanteras.
— När jag ringde till vår driftledning, helt blank, och frågade vad jag skulle göra fick jag svaret att, det var ju tråkigt, men att hjälp var på väg. Hade jag fått prata med en erfaren lokförare hade de kunnat gå igenom rutinerna med mig och stötta mig, säger Jeanette Rickebo.
”Jag vet flera som har fått panikångest av situationen”
Efter en incident ska lokföraren skriva en rapport om händelseförloppet. Jeanette Rickebo säger att hon kände ett stort ansvar när hon skulle skriva rapporten eftersom hon förstod vikten av att förmedla bristerna ensamarbetet ger.
— Det tog mig fyra dagar att skriva den, för jag insåg hur viktig den var. Jag skrev om varje ögonblick och känsla för att ingen skulle kunna undgå vikten av tågvärdarna. Den blev tre sidor lång och jag hoppas att de som läser den förstår allvaret, säger Jeanette Rickebo.
Nu hoppas hon att hennes rapport gör att de som bestämmer förstår situationen och hjälper till att få tillbaka tågvärdarna i tjänst. Hon säger också att hon tror att många av de lokförare som idag är sjukskrivna skulle komma tillbaka direkt om de slapp ensamarbete.
— Det tär på oss att arbeta ensamma. Man sitter och tänker ”det får inte hända något, det får inte hända något” och det går inte att arbeta så. Jag vet flera som fått panikångest av situationen. Förut kunde vi ta en mikropaus vid stoppen för då skötte tågvärden dörrar och hade koll på perrongen. Men nu måste vi ha fullt fokus konstant, säger Jeanette Rickebo.
När hon får frågan om hur hon ser på den senaste tidens uppmärksammade fackliga arbete säger hon att det känns bra och viktigt. Hon pratar om det stöd lokförarna har fått från andra delar av landet och andra branscher. Hon menar att speciellt inom järnvägen är Stockholm i strålkastarljuset just nu.
— Om vi blir av med våra tågvärdar här kommer det att sprida sig, det är jag säker på. Det är fantastiskt att känna stödet från alla håll, alla säger åt oss att fortsätta kämpa, säger Jeanette Rickebo.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
