ojämställda löner Män tjänar fortfarande mer än kvinnor, både beroende på yrke och på grund av faktorer som statistiken inte kan förklara. Det visar Medlingsinstitutets nya rapport.
Varje år publicerar Medlingsinstitutet en rapport med aktuell statistik av skillnaderna mellan kvinnors och mäns löner på arbetsmarknaden. Det finns en stadig trend där löneskillnaderna mellan kvinnor och män minskar, även om skillnaden fortsatt är 10,7 procent.
Under 2018, som rapporten studerar, minskade löneskillnaden mellan kvinnor och män med 0,6 procentenheter jämfört med året innan. Sett över en längre period, sedan 2007, har löneskillnaderna minskat med 5,6 procentenheter.
John Ekberg, statistikansvarig för rapporten på Medlingsinstitutet, ser framför allt två faktorer som skyndar på minskningen i löneskillnad.
– Den ena delen är en minskning i yrkessegregeringen mellan män och kvinnor och den andra delen är en löneeffekt som kommer av att kvinnligt dominerade yrken har haft en mer gynnsam ökning i lönenivåer än andra, säger John Ekberg.
Minskningen i löneskillnader är som störst bland höginkomsttagare.
– När vi jämför de kvinnor som har högst lön med de män som har högst lön är minskningen i löneskillnad som störst där – även om lönegapet fortfarande är som störst där, säger John Ekberg
Vad kan det bero på?
– En förklaring tror jag är att vi ser allt mer kvinnliga chefer, exempelvis.
Till förklaringar bakom de bestående löneskillnaderna hör faktorer som vilka yrken kvinnor respektive män arbetar inom, samt vilken ålder och utbildning de har. Fortfarande domineras till exempel vissa relativt lågbetalda yrken inom välfärden av kvinnor.
Men 4,4 procent av löneskillnaden mellan kvinnor och män beror på vad Medlingsinstitutet kallar oförklarade faktorer. Handlar den skillnaden om diskriminering?
– Det skulle kunna vara diskriminering. Om vi hade tillgång till alla faktorer utom kön skulle vi kunna slå fast att om det var en osaklig skillnad. Nu har vi bara koder för yrken, utbildningsnivå, ålder och hel- respektive deltid, säger John Ekberg.
Skillnader som skulle kunna förklara de 4,4 procents oförklarade löneskillnaden är frånvaro från jobbet, till exempel sjukfrånvaro eller föräldraledighet.
– Frånvaro från arbetet kan vi inte ta hänsyn till i statistiken. Man kan tänka sig att om man är mindre närvarande på arbetsplatsen har man inte fått lika mycket erfarenhet av arbetet, säger John Ekberg.
Sämre erfarenhet kan i sin tur verka negativt för en persons löneutveckling, menar han. Kvinnor har både högre sjukskrivningstal och tar ut föräldraledighet i betydligt högre utsträckning än män.
Att kvinnor arbetar deltid i högre utsträckning kan påverka deras lönenivåer negativt.
– Heltidsarbete har i genomsnitt högre lön än deltid (beräknat på en heltidslön red.anm). Så man gynnas av att arbeta heltid, säger John Ekberg.
I samband med Medlingsinstitutets rapport presenterade SCB den så kallade lönestrukturstatistiken. Den visar på försiktig ökande lönespridning i Sverige under 2018 jämfört med året innan.
– Lönespridningen ökar något, något i den nedre delen av löneskiktet, och sett över en tidsperiod kan man se en svag trend. I ett internationellt perspektiv tillhör Sverige de länder som har lägst lönespridning.
I den övre delen av inkomstskiktet sker ingen utveckling mot ökad lönespridning under 2018.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
