Äldreomsorg l Lidköping arbetar kommunen förebyggande i äldreomsorgen. Resultatet är att de äldre känner sig trygga i hemmet och att få söker plats på äldreboende. Utgångspunkten är omvårdnadslogik i stället för marknad. Men nu vill kommunstyrelsen utreda om att införa Lagen om valfrihet, LOV.
I måndags publicerade Socialstyrelsen en rapport om oplanerade återinskrivningar av multisjuka och sköra äldre. Andelen oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar har inte minskat sedan 2010, konstaterar myndigheten. Tvärtom vårdades 28 procent av de mest sjuka äldre på nytt 30 dagar efter sjukhusvistelsen, en ökning med tre procent från 2010.
– De mest sjuka äldre är en grupp med stora och komplexa vårdbehov. En återinskrivning kan vara ett tecken på att behandlingen på sjukhuset inte gett tillräcklig effekt, eller att primärvårdens och socialtjänstens mottagande, samarbete och uppföljning efter utskrivning inte har fungerat på bästa sätt, säger Johan Fastbom, medicinsk sakkunnig på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
Socialstyrelsen efterlyser en bättre samverkan mellan region och kommun för att förebygga oplanerade återinskrivningar, exempelvis genom att hemsjukvården har rutiner för att i tid kunna behandla de äldres tillstånd och sjukdomar i hemmet.
En kommun som har satsat stort på det förebyggande arbetet med hemsjukvård är Lidköping. De har sedan flera år tillbaka tillämpat en vård- och omsorgsmodell som utgår från hög personalkontinuitet – att det är samma personer som går hem till de äldre – och god samverkan mellan vårdens yrkesgrupper.
Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum bedriver forskning och utveckling av de äldres förhållanden. I egen verksamhet och i samarbete med eller på uppdrag av andra kommuner eller organisationer. Ingrid Hjalmarson har arbetat som utredare där och följt Lidköpings vård- och omsorgsstrategi sedan starten och tycker att fler kommuner borde ta efter.
– Kommunen har intressanta tankar, de har verkligen byggt upp äldreomsorgen på ett sätt som gynnar de äldre och ger en bra kvalitet som motsvaras av den forskning som finns om hur vård och omsorg av äldre ska bedrivas, säger hon.
Framför allt ser hon positivt på att den kommunala vårdpersonalen jobbar nära varandra i hemsjukvårdsgrupper. I dessa jobbar distriktssköterskor, fysioterapeut, arbetsterapeut och undersköterskor tillsammans i var sitt geografiskt område. Det finns också en gemensam hemsjukvårdsläkare, finansierad av primärvården, kopplad till grupperna.
– Eftersom äldre ofta har komplexa problem behövs kompetensen hos flera yrkesgrupper för att kunna ge adekvat vård och omsorg, säger Ingrid Hjalmarson.
Hon understryker också att personalkontinuiteten har stor betydelse för hur trygga de äldre är med de vård- och omsorgsinsatser de får.
– Ett grundläggande krav på hemtjänst generellt är att arbeta med kontinuitet. Äldre uppskattar inte hjälpen när det är många olika som kommer. Det bidrar inte till välbefinnande, det ger bara stress och otrygghet. Man måste bygga upp de här tjänsterna så att de passar för gruppen äldre som ofta är multisjuka, och kan ha både kognitiva problem och motoriska svårigheter.
Sammanställd statistik i Rådet för främjande kommunala analyser, RKA:s, databas Kolada visar att 92 procent av den kommunalt anställda personalen inom vård och omsorg i Lidköping är heltidsanställda med månadslön. Genomsnittet i riket är 65 procent heltidsanställda.
I en brukarbedömning från förra året svarade 97 procent av de som har hemtjänst och äldreomsorg i Lidköping att de är nöjda med hjälpen. Den nationella siffran är 88 procent nöjda brukare.
En positiv effekt av Lidköpings förebyggande vård och omsorgsarbete är att färre ansöker om att flytta till särskilt boende, vilket har bidragit till att hålla kostnaderna för äldreomsorgen på en balanserad nivå.
– Min erfarenhet från olika studier av hemtjänsten i Stockholms län är att hemtjänsten ofta har dålig kontinuitet. Att ständigt få besök av randa med okända personer som kommer hem och ska hjälpa dig. Det påverkar tryggheten i hemmet. Det är inte ovanligt att äldre inte vill bo kvar för att vården inte funkar, säger Ingrid Hjalmarson.
En annan del i Lidköpings förebyggande strategi är att låta äldre, som inte är i behov av vård- och omsorgsinsatser, själva bestämma när de vill ha stödinsatser som handling, städ, tvätt och ledsagning. De som fyllt 80 år kan, utan en biståndsbedömning, kontakta kommunen som tillhandahåller sådana servicetjänster mot en avgift på 156 kronor/timme. Alla över 80 utan biståndsbedömning har rätt till åtta timmar i månaden.
– I Lidköping jobbar man för att mota Olle i grind och ge möjlighet för äldre att styra över sitt eget liv. Man bjuder in de äldre med öppen grind. Strategin i andra kommuner ger mer intryck av att försöka hålla den stängd, säger Ingrid Hjalmarson.
Utifrån en jämlikhetsprincip, hur hjälper detta de som behöver hjälpen men inte har råd att betala avgiften?
–Det går att ansöka och få ett biståndsbeslut för hemtjänst i stället. Det här är inget som utestänger någon utan det handlar om olika alternativ, säger Ingrid Hjalmarson.
Claes-Göran Borg, ordinarie ledamot för Vänsterpartiet i kommunstyrelsen, säger att ett skäl till att de införde detta alternativ var för att tjänsterna inte skulle hamna hos privata aktörer och att man inte skulle behöva hänvisa äldre till rut-avdraget.
En avgörande faktor bakom Lidköpings framgång är, menar Ingrid Hjalmarson, att de inte infört Lagen om valfrihet, LOV, i kommunen. Att de i stället för äldreomsorgsmarknad har omvårdnadslogik som utgångspunkt, där insatserna inte är minutstyrda. I många kommuner arbetar hemtjänstpersonal med minutstyrda insatser som är problematiska både för de som får hjälpen och de som utför dem.
Ingrid Hjalmarson menar att marknadstänkande inte är lämpligt för äldreomsorg. Personalen måste kunna vara flexibel, säger hon, eftersom hjälpbehoven kan variera dag för dag. Minutstyrda insatser påverkar också de äldres trygghet och välbefinnande i hemmet.
– Många äldre säger att de tycker så synd om personalen, att de är så stressade så de tackar nej till hjälpen. De vill inte ha hjälp av en person som talar om att den inte har tid och har sekundvisaren i blicken. Bemötandet är så viktigt. Givetvis måste personalen också jobba så effektivt som möjligt, det kostar ju pengar, men i Lidköping tar de inte ut det varje sekund, varje minut, dygnet runt. De har ett helhetstänkande.
Men nu kan Lidköpings framgångssaga vara på väg mot sitt slut. I början på februari röstade kommunstyrelsen i Lidköping för en motion från Moderaterna och Liberalerna som föreslår en utredning om att införa Lov i kommunen. Samtliga partier, förutom Vänsterpartiet, röstade för det. Kommunfullmäktige ska rösta om kommunstyrelsens beslut den 29 mars.
– Först ska det utredas, sen får vi se vad utredningen kan leda till. Det är alldeles för tidigt att kunna ge någon indikation, säger Jonas Sundström, Socialdemokraterna, ordförande i kommunstyrelsen i Lidköping.
Varför vill ni att LOV ska utredas?
– Vi har en väldigt väl fungerande verksamhet i Lidköping i dag och vi får hög värdering på den av våra äldre. Det här är en motion som har lämnats in och den har vi behandlat i kommunstyrelsen och vill göra en utredning om. Vi kan jämföra och göra en värdering kring hur vår vård och omsorg ser ut i förhållande till vad utredningen kommer fram till.
Ni har ju inte velat införa LOV sedan den trädde i kraft 2009, så varför nu?
– Saker och ting förändras ju naturligtvis och den politiska sammansättningen ser annorlunda ut. Samtidigt ser vi att vi kan göra en utredning och jämföra och se hur det ser ut med det vi gör i dag och vad som i så fall blir en utmaning för framtiden. Vi har endast tagit ställning till att utreda LOV, säger Jonas Sundström.
Claes-Göran Borg var den enda som röstade nej till förslaget. Han är orolig över att det inte kommer att stanna vid en utredning. Sedan valet 2018 styr Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet i Lidköping. En helt ny typ av konstellation då Socialdemokraterna samarbetat med Vänsterpartiet och Miljöpartiet sedan 90-talet.
– Jag tror inte att Centerpartiet och Kristdemokraterna kommer att nöja sig med en utredning. Till nästa val kommer man vilja se resultat av den här utredningen, annars kommer Moderaterna och Liberalerna anklaga de för att inte lyckats införa LOV, säger han.
Claes-Göran Borg är rädd att om man öppnar för en marknadsanpassad vård och omsorg kommer vårdinnehållet att begränsas efter resurserna, och att kommunen måste kostnadsanpassa sin vård efter den nivå som de privata aktörerna lägger.
Dessutom, menar han, finns det risk att kostnaderna för uppföljning och kvalitetskontroll stiger i och med behovet av mer administration.
– Det har vi sett på andra ställen där man infört valfrihetsreformen, att då ökar administrationskostnaderna och byråkratin i stället. Vi tyckte det var bättre att lägga pengarna på vården i stället.
På vilket sätt tänker du att ett införande av LOV kan påverka kommunens äldreomsorg?
– Privata aktörer tänker inte göra det här gratis och de vill gå med vinst. För att få ut vinsten måste de genomföra effektiva besparingar på något sätt. Då kan det bli ett skäl för kommunen att göra likadant. Plötsligt dras man in i ett marknadsekonomiskt tänk som leder till besparingar.
Studier visar att äldre hellre vill bestämma över innehållet av sina tjänster, än över vilken utförare de ska ha. Dessutom upplever många äldre att det är krångligt att välja utförare och att de många gånger tvivlar på att det skulle leda till att hjälpen blir bättre.
– Är LOV över huvud taget en valfrihetsreform? Det handlar ju mer om att vårdtagaren ska välja mellan olika aktörer. Det handlar inte om själva vårdinnehållet eller vilket typ av boende. Vi har valt att utveckla vårdtagarens möjlighet att kunna påverka på andra sätt, vårdens utveckling och den vård man önskar. Det har lett till att vi har väldigt god nöjdhet bland vårdtagarna. De goda resultaten har vi nått utan att införa LOV, säger Claes-Göran Borg.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
