Skoltrötta elever drar ned de svenska resultaten i Pisa-undersökningen skriver DN. Det är en jämförelse som inte håller enligt Lärarnas Riksförbund.
Sedan den senaste Pisa-undersökningen som presenterades tidigare i år har den svenska skolan ingående kritiserats och diskuterats. Att svenska elever presterar sämre än tidigare har lyft skolfrågan till att bli en av de viktigaste inför höstens val.
Dagens Nyheter avslöjar i dag att elevernas provtrötthet kan vara en bidragande orsak till resultaten.
Men tidningens slutsatser får kritik.
– En jämförelse som inte håller, säger Bo Jansson Förbundsordförande för Lärarnas Riksförbund.
Han pekar på ett flertal brister i undersökningen.
– I DN står det ju också att jämförelserna och undersökningen inte är något bevis, säger Bo Jansson.
Bland annat är det oklart i fall elever i andra länder har lika många prov i övrigt som svenska elever har.
– Det har man ju ingen koll på. De nationella proven är ju inte konstruerade så att de är jämförbara över tid, det är dock Pisa-undersökningen, säger Bo Jansson.
Utredare vid Lärarnas Riksförbund listar upp ytterligare några oklarheter i DN:s undersökning:
- DN har undersökt 50 skolor av 209 som deltagit i PISA-undersökningen 2012. Ett misstag DN gör är att de jämför genomsnittliga resultat i matematik på skolan med Pisa -resultaten för de elever från skolan som deltog. Detta blir missvisande i och med att ett slumpmässigt urval om 30 elever från skolan gör provet.
- I Pisa-provet deltar elever födda 1996 vilket innebär att elever i årskurs 8 och i första året på gymnasiet också deltar (Skolverket, 2012). DN gör inga kontroller för detta och deras jämförelser med genomsnittliga betyg- och Nationella Prov-resultat blir missvisande.
- DN jämför andel elever som nått högsta betyg på olika skolor med genomsnittliga Pisa-resultat. Detta blir fel dels genom punkt 1 ovan, dels genom att de inte gör några kontroller för betygsinflation med mera. Engelska skolan i Bromma skiljer sig från många andra skolor i landet på flera sätt.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
