NYHET Unicef har granskat 100 rättsfall och sett en lucka i lagstiftningen om barnmisshandel. Nu vill de att brottsbalken och föräldrabalken ändras – och får stöd av Riksorganisationen för kvinno- och tjejjourer.
Det finns ingen särskild bestämmelse om barnmisshandel i brottsbalken, konstaterar barnrättsorganisationen Unicef Sverige. I sin granskning av 100 rättsfall där föräldrar eller andra vårdnadshavare misstänkts för misshandel av sina barn ser Unicef ett glapp mellan föräldrabalken och brottsbalken. Vissa former av våld mot barn är inte straffbara med nuvarande system. Bland annat psykiskt våld, som hot och trakasserier, eller att barnen far illa av att bli vittnen till misshandel.
Även från Riksorganisationen för kvinno- och tjejjourer (Roks) ser ordföranden Jenny Westerstrand ett behov av en skärpning av föräldrabalken. Ett starkare skydd för barnen skulle hjälpa våldsutsatta kvinnor att våga lämna sina misshandlande män.
– Vart tionde barn lever i en familj där pappan är våldsam, att ge barn ett skydd mot fäders våld skulle göra stor skillnad. Många av de kvinnor vi möter vågar inte lämna mannen eftersom de har barn ihop, att lämna honom skulle innebära att de tvingas lämna barnen eftersom fäders rätt till sina barn är så stark i samhället i dag, säger Jenny Westerstrand, som forskare om mäns våld mot kvinnor och bland annat var koordinator till rapporten Slagen dam som väckte stor uppmärksamhet när den kom år 2001.
I flera uppmärksammade fall har män som misshandlat eller mördat mammor sedan fått vårdnaden om barn. En granskning genomförd av Aftonbladet i juli förra året visade att 164 barn hade upplevt att pappan mördat mamman under 2000-talet. Vart tredje av dem hade sin morddömda pappa som vårdnadshavare.
– Se till att våldsamma fäder inte får styra sina barns liv. Ändra föräldrabalken så att skyddet stärks. Vad gäller lagstiftningen behövs det inte fler lagar för att stoppa mäns våld mot kvinnor, tillämpa de som finns bättre. Vi ser på hur bristfälligt de tillämpas på de 7000 fall av våldtäkt som anmäls varje år, där bara 150 döms, säger Jenny Westerstrand.
Roks undersökte hur brott mot den andra vårdnadshavaren eller barn påverkade frågan om rätt till vårdnaden redan i en studie 2016. Där påtalades problem med att våldet inte tas på tillräckligt stort allvar när tvister om vårdnad blir en rättsfråga.
SVT-dokumentären om artisten Josefin Nilsson som började visas förra helgen har gett nytt bränsle till diskussionerna om mäns våld mot kvinnor. I densamma berättas om hur hon misshandlades svårt av en känd svensk skådespelare hon levde med. Men Jenny Westerstrand hoppas att uppmärksamheten ska leda till mer än upprörda diskussioner.
– Vi tycker det är plågsamt att det pratas och pratas och ges pengar för att prata ännu mer. När vi lämnar nätverk, konferenser och allt det där ”gulliga” och kommer våldet nära är det inte längre trevligt. Det här handlar om män och det handlar om makt, det behöver sägas och det behöver leda till konkreta åtgärder.
Samhället måste sätta gränser, varje politiker och varje enskild individ måste ta ansvar för att säga stopp, anser Jenny Westerstrand.
– Det börjar med att sätta gränser och förändra attityder. I stället för att bara se och åtgärda de allra värsta fallen måste vi börja med de små kliven över gränser. Om det inte för börja i det lilla, så blir det inte heller det stora längre fram.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
