LVU-placerad tonåring gick under radarn i tre månader

Socialtjänsten För tre veckor sedan mördades en 17-årig pojke som var åtalad för medhjälp till mord. Han var placerad på familjehem via ett företag som socialtjänsten anlitat. Under tre månader hade ingen koll på var han bodde, vilket uppdagades först när polisen inledde en utredning.

I mars mördades en 17-årig pojke i Stockholm bara en dag innan han skulle ställas inför rätta för medhjälp till ett mord midsommardagen 20 juni 2020. Trots att han bedömdes leva under hot lyckades inte socialtjänsten, i vars vård han befann sig, skydda honom. Det här har DN berättat (8/3).

Socialtjänsten hade anlitat samma konsulentföretag för LVU-placering, lag med särskilda bestämmelser om vård av unga, av 17-åringen på familjehem två gånger, skriver DN. Första gången hade varken företaget eller familjehemmet någon koll på var 17-åringen bodde i tre månaders tid. Det var under den placeringen han blev misstänkt för medhjälp till mord. Andra gången blev han själv mördad.

Dagens Arena har granskat turerna kring pojkens första placering i ett familjehem i Uppsala, som bestod av en ensamstående 28-årig man. Där var 17-åringen (då 16) placerad mellan den 28 januari och åtminstone den 20 juni 2020. Placeringen skedde på uppdrag av Skärholmens stadsdelsförvaltning. Vad gäller uppgifter som rör den andra familjehemsplaceringen finns ännu ingenting offentligt. Vi har tagit del av polisens förundersökningsprotokoll efter mordet i juni 2020 som 17-åringen blev åtalad för medhjälp till.

Flera uppgifter pekar på att vården inte har skötts som den ska under tiden i Uppsala under 2020. Men det är inte förrän polisen ska göra husrannsakan på adressen i Uppsala där den då 16-årige pojken är skriven som uppgifterna börjar komma fram:

• När polisen den 17 juli ska göra husrannsakan i huset där 16-åringen är folkbokförd, är det ingen som öppnar. De kontaktar familjehemspappan som säger att han och 16-åringen flyttade ut för tre månader sedan, i april. Polisen kontaktar en samordnare på konsulentföretaget LivUng AB, som uppger att de flyttade ut i början eller i mitten på juni. En ny familj med skyddsbehov bor i huset nu och har bytt lås, säger samordnaren. 
• Polisen kontaktar samordnaren några dagar senare och berättar att ”pappan” sagt till dem att han och 16-åringen flyttade ut i april och att hans uppdrag avslutades då. Samordnaren säger att det är märkligt då de fått månadsrapporter från familjhemmet för både maj och juni och att de är skrivna som om de bodde kvar i huset. 
• En socialsekreterare på Skärholmens stadsdelsförvaltning säger i polisförhör att de endast känner till att 16-åringen ska ha bott på familjehemmets adress. Om han skulle flyttat under placeringen är det något som konsulentföretaget måste rapportera till socialtjänsten.
• Polisen kontaktar en placeringsansvarig på LivUng AB som säger att han inte känner till att de skulle flyttat över huvud taget. För i så fall ”är det han själv som skulle ha skrivit in det i placeringsbeslutet”. Han säger också att om 16-åringen kommer hem efter 23 på vardagar och 24 på helger måste det anmälas som avvikelse. Han var inte anmäld som avviken dagen då mordet i Stockholm inträffade. Men han åkte heller inte hem den dagen, utan tog taxi till en annan adress i Uppsala.
• Två månader före mordet greps 16-åringen efter en husrannsakan i en lägenhet i Östberga i Stockholm, där polisen funnit narkotika. På sig hade han då nycklar till en lägenhet på en annan adress i Uppsala än den han stod skriven på. När polisen gjorde husrannsakan i den lägenheten hittade de post till honom vilket visar på att han i alla fall ibland bodde där. 
• 16-åringen hade en kontaktperson på LivUng. Han uppger till polisen att han träffade 16-åringen minst en gång i veckan, ibland oftare, och att han varit kontaktperson för honom i fyra-fem månader.
• Dagens Arena har funnit att kontaktpersonen är skriven på samma adress som samordnaren, och att de båda har kopplingar till ett annat konsulentföretag inom familjehemsvård, Amplexo AB. Det företaget nekades tillstånd av IVO i oktober 2018 då ägaren, samma person som är samordnare på LivUng, inte ansågs lämplig på grund av ekonomisk misskötsel. 17-åringens kontaktperson på LivUng var tidigare anlitad som familjehem för Amplexo AB, till åtminstone 2019. I ett beslut från Skatteverket, hösten 2020, får Amplexo AB skattetillägg och höjda arbetsgivaravgifter för åren 2018 och 2019. Företaget hade under beskattningsåren betalat ut 5,9 miljoner kronor i oredovisade löner, bland annat till ägaren själv.
• Socialsekreteraren i Skärholmen säger i förhör med polisen att socialtjänstens kontakt med 17-åringen under tiden han var placerad i Uppsala bestått av uppföljningsmöten och besök hos ungdomen i familjehemmet. De ska också ha fått mycket information från konsulentföretaget.

Trots att LivUng AB är de som föreslog familjehemmet och de som tilldelat 17-åringen en kontaktperson, är det ingen på företaget som i polisutredningen kan bekräfta att han verkligen bodde på adressen han var skriven på. Och trots att socialtjänsten är skyldig, enligt Socialtjänstlagen (SoL), att följa upp vården genom regelbundna personliga besök i hemmet och samtal med barnet eller ungdomen och familjehemmet, kände de inte till att 17-åringen bodde på en annan adress.

De väljer dessutom att anlita företaget en gång till, för placering av samma person. Detta efter att en nära vän till 17-åringen, som också misstänktes för mordet den 20 juni, blivit mördad i november.

– Helt galet, det är obegripligt för oss hur det kan gå till så, säger den polis som hållit i utredningen kring mordet på 17-åringen, till Dagens Nyheter.

Det är svårt att få insyn i hur socialtjänsten och konsulentföretagen arbetar tillsammans för att se till att de LVU-placerade ungdomarna får det stöd och den vård de har rätt till. Det finns lagar och förordningar från Socialstyrelsen, men att dessa verkligen efterföljs är inte alltid säkert.

När Dagens Arena vill se avtalet mellan LivUng AB och Skärholmens stadsdelsförvaltning säger stadsdelsförvaltningen att det omfattas av sekretess. Och när vi vill intervjua avdelningschefen på socialtjänsten i Skärholmen om hur det kommer sig att ingen kände till var 17-åringen bodde mellan april och juni, och varför de valde samma företag två gånger trots bristerna, så får vi samma svar. 

Däremot vet vi att Skärholmens stadsdelsförvaltning från och med den 28 mars 2019 har tecknat avtal med LivUng 22 gånger. Under 2020 fakturerade LivUng AB stadsdelsförvaltningen 4 371 212 kronor. Företagets omsättning gick från 2,1 miljoner 2018 till 8 miljoner 2019. Vinstmarginalen var 2019 13,5 procent. 

Dagens Arena har sökt ansvarig på LivUng AB men utan framgång.

På frågan om vilken typ av kontroll socialtjänsten gör av konsulentföretag de tecknar avtal med svarar avdelningschefen på Skärholmens socialtjänst att det är ”tillstånd från IVO samt bolagets ekonomiska status som vi tittar på inför ingående av avtal”.

När det gäller vilken slags uppföljning som görs under tiden ungdomarna är placerade på familjehem genom konsulentföretag, svarar avdelningschefen via mail:

“Alla beslut enligt Socialtjänstlagen eller LVU följs upp regelbundet. Det kan vara olika frekvens på uppföljningen beroende på vilket beslut som fattats samt omständigheter i det enskilda ärendet”.

Det är vanligt att kommuner och enskilda stadsdelsförvaltningar anlitar konsulentföretag till att föreslå familjehem för barn och ungdomar. För familjehemmen är det också ofta mer lukrativt att låta sig anställas av konsulentföretagen än av kommunen. De betalar ofta ut högre ersättningar eftersom det är konkurrens om familjehemmen. Men ansvaret för att vården följs upp och att barnet eller ungdomen får det den har rätt till ligger alltid på socialtjänsten.

Familjehemmen behöver inte ha något specifikt tillstånd för att ta emot barn och ungdomar. Däremot ska de erbjudas utbildning och stöd av konsulentföretagen som anlitar dem. Dessa företag gör en bedömning av vilka familjehem som skulle kunna passa för ett barn eller en ungdom och föreslår dem till socialtjänsten.

– När konsulentföretagen erbjuder ett hem till en ungdom måste kommunen ändå göra sin egen bedömning av om hemmet är lämpligt eller inte. De kan inte bara förlita sig på den utredning som konsulentföretagen själva har gjort, de måste själva titta igenom allting och göra sin egen bedömning. Det är en myndighetsutövning som inte kan överlåtas till en privat utförare, säger Anna Giertz, jurist på Socialstyrelsen.

Hon säger också att enligt lagen ska socialnämnden ha ett avtal även med familjehemmet och inte bara konsulentföretaget.

– Ibland har familjehemmen bara avtal med konsulentverksamheterna. Men enligt lagen ska socialnämnden ha ett eget avtal med familjehemmet, men det är inte alltid så.

Fastän det står i lagen?

– I socialtjänstlagen står det att nämnden ska ingå ett avtal som ska beskriva vilka olika ansvar man har. Vad nämnden kan förvänta sig av familjehemmet och vad familjehemmet kan förvänta sig av nämnden. Men vi vet att det i praktiken inte alltid är så när konsulentverksamheter är inblandade, säger Anna Giertz.

Konsulentföretag inom familjehemsvård ökade dramatiskt under flyktingvågen 2015-2016. Kommunerna hade inte resurser att klara av mottagandet av alla ensamkommande flyktingbarn och då var det behjälpligt att vem som helst kunde starta konsulentverksamhet och föreslå olika boenden. De behövde heller inget tillstånd för att bedriva verksamheten.

Men sedan 2017 har man begränsat vilka som kan driva sådana företag och gjort dem tillståndspliktiga. Ägaren, precis som personalen och föreståndaren, måste ha rätt kompetens och gå igenom en lämplighetsprövning när de söker tillstånd hos IVO.

Anledningen till de striktare reglerna var att IVO vid tillsyn såg att det inte alltid fungerade bra. Många företag brast i kvalitet och var endast ute efter att tjäna pengar. De kunde ibland ha anlitat vänner och släktingar som familjehem.

Många tjänade stora pengar på att bedriva sådan familjehemsverksamhet. Ersättningarna från kommunerna var frikostiga och kontrollen bristfällig. IVO gör i dag ingen regelbunden tillsyn av företagen efter att de fått tillstånd, utan kontroller sker vid inkomna tips från socialsekreterare eller allmänheten.

Socialförvaltningen i Stockholms stad som ansvarar för uppföljning av företag de tecknat avtal med uppger att de inför varje år gör en årsplan avseende vilka verksamheter som ska följas upp det kommande året. Utöver de planerade uppföljningarna sker uppföljningar vid exempelvis inkomna klagomål löpande under året.

Förra året gjorde socialförvaltningen i Stockholm planerade kontroller av just konsulentföretag inom familjehemsvård. Resultatet visar på att det finns brister, men att dessa ofta åtgärdas:

“Resultatet från avtalsuppföljningarna visar att huvuddelen av leverantörerna efter förtydliganden, kompletteringar och åtgärd av påtalade brister möter avtalens krav. I vissa fall har det funnits behov av ytterligare åtgärder. De brister som framkommit vid uppföljning har främst gällt brister i kvalitetsledningssystem, brister i eller avsaknad av vissa rutiner och personalens kompetens”, skriver socialförvaltningen i rapporten.

Enligt IVO finns det, sedan de blev tillståndspliktiga, färre oseriösa aktörer inom konsulentföretagen. Men de menar att man alltid måste vara vaksam då sådana aktörer försöker hitta nya företag att driva och tjäna pengar på inom området. Om IVO får kännedom om att olämpliga personer figurerar i sådana verksamheter så inleder de tillsyn.