enkät Bostadsbidrag ska gå till den som bor – inte den som bygger, tycker Moderaterna. De vill också underlätta vägen till det ägda boendet, genom att exempelvis se över bosparsystem och bolånefinansiering.
1. Vilka är de viktigaste reformerna för att matcha de som efterfrågar bostäder med de bostäder som byggs eller görs tillgängliga?
Det finns en risk att det gör mer skada än nytta att prata om enskilda lösningar, när det som behövs är att bostadspolitiken reformeras i grunden. Det handlar om att ge alla, oavsett plånbok, möjligheter till ett bra boende i den boendeform de själv önskar. Fler bostäder behövs, men också skatte- och finansieringsreformer, kortare planprocess och snabbare och billigare produktion. Vi måste se över såväl bostadsbidrag som bosparsystem, bolånefinansiering och andrahandsuthyrning i ett samlat paket. Dessutom behöver rörligheten i det befintliga beståndet öka och vägen in till det ägda boendet måste bli enklare.
2. Vem/vilka ska styra utbudet av bostäder som byggs?
Vi anser inte att staten ska diktera villkoren för vad som ska byggas i kommunerna. Det är kommunerna som har bostadsförsörjningsansvaret och är de som bäst känner till hur det faktiska behovet ser ut lokalt. Däremot har den nationella bostadspolitiken ett stort ansvar i att se till att kommunerna har de verktyg som behövs för att kunna möta behovet av fler bostäder, inte minst genom kraftfulla regelförenklingar och lättnader i nuvarande markrestriktioner.
3. Är ni för eller emot marknadshyror, och varför? Om ni är för – hur skulle ett införande av marknadshyror gå till?
Vi vill se en blocköverskridande överenskommelse om bostadsmarknadens funktionssätt, inklusive en ansvarsfull infasning av ett nytt och mindre reglerat hyressättningssystem i hela beståndet.
4. Bostäder med särskilt låga hyror, så kallad social housing – är det bra eller dåligt?
Att kunna få tillgång till en bostad med godtagbar standard är något alla ska ha möjlighet till, men social housing är inte rätt väg att gå. Istället måste bostadspolitikens fokus ligga på att få till snabbare planprocesser och lägre byggkostnader, i syfte att få ned boendekostnaden generellt. Sedan finns anledning att diskutera det principiella kring ekonomiska stöd i bostadspolitiken – att eventuella stöd ska riktas till den som bor och inte primärt till de som bygger. Moderaterna vill se över bostadsbidragets konstruktion för att det ska bli mer förutsägbart hur stort bidraget blir beroende på hur mycket man arbetar och tjänar.
5. Går det att få ned priserna på byggande och hyror i nyproduktion, och hur? Vem ska betala om det kostar? (Byggbolag, staten, kommunerna t ex?)
Det finns många exempel på nyproduktion där byggkostnaderna har pressats, helt utan statliga byggsubventioner. För att kunna få ned kostnaderna ytterligare krävs dock genomgripande regelförenklingar och lättnader i detaljkraven på nyproduktion. Det krävs också att hela plan- och byggprocessen kortas med år snarare än med veckor. Vi föreslår att kommunernas översiktsplaner ges en stärkt juridisk status så att kraven på detaljplaner minskar. Om vi kan korta hela processen med två år samtidigt som detaljkraven minskar, så skulle de ge stor effekt på produktionskostnaderna och i förlängningen även boendekostnaden.
6. Vilken roll spelar allmännyttan i framtiden om ni får bestämma? Bör alla kommuner ha en allmännytta?
Allmännyttan är viktig för att det offentliga ska kunna möta bostadsbehovet i vissa delar av vårt land. I de fall det är svårt att möta efterfrågan av bostäder kan allmännyttan vara ett viktigt komplement på bostadsmarknaden, men det åligger kommunerna att själva bedöma sitt behov av en allmännytta. Dock är det viktigt att vi planerar och bygger bostadsområden med blandade upplåtelseformer för att minska segregation.
7. Bör hyresgästers inflytande förändras på något sätt – till exempel öka eller minska – när det gäller hyreshöjningar och större renoveringar?
Det är angeläget att förbättra möjligheterna att göra till- och frånval för hyresgäster vid renoveringar. Ett mer flexibelt system främjar renoveringar i enlighet med människors önskan.
8. Vill ni göra förändringar när det gäller ränteavdrag, rot-avdrag och fastighetsskatt, och i så fall vilka?
ROT-avdraget ska inte förändras, och vi har heller inga förslag på att återinföra fastighetsskatten. Man ska komma ihåg att den fastighetsskatt som alliansregeringen avskaffade 2008 var djupt impopulär och saknade legitimitet. Att skatter är och uppfattas som legitima är grundläggande i en välfungerande välfärdsstat. När det gäller ränteavdragen så är de en naturlig del av vårt skattesystem. Om man betalar skatt på vinsten är det normala i vårt system att man också får göra avdrag för kostnader. Hur höga nivåerna ska vara kan alltid diskuteras, men att det finns avdragsmöjligheter för räntor är rimligt.
9. Svenskarnas stora skuldsättning, inte minst i form av bostäder beskrivs ofta som en statsfinansiell risk. Hur ser ni på den risken och vad bör göras?
Ökningen av hushållens skuldsättning är alltför hög och behöver hanteras. Vi tyckte att tidpunkten för införandet av den senaste skärpningen av amorteringskravet var fel. Det infördes vid en tidpunkt då vi såg en nedgång på marknaden och kravet riskerade att förvärra bostadskrisen. Stefan Löfvens regering är ytterst ansvarig för de åtgärder som införs, och sedan kravet aviserades har vi också sett en fortsatt nedgång. Vi utesluter inte åtgärder för att hantera hushållens skuldsättning, men det centrala är att lösa bostadsbristen och få en bättre fungerande bostadsmarknad.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
