M: Skolinspektionen ska kunna begränsa skolors vinstuttag

Enkät Ett kunskapskontrakt, betyg från årskurs 3 och centrala prov är några av Moderaternas förslag på hur de vill att skolan ska utvecklas. 

1. Bör vinstuttag ur skolverksamhet begränsas och i så fall hur?

Vi står inte bakom regeringens förslag om vinstbegränsning som skulle innebära att väldigt många friskolor tvingas stänga. Däremot ser vi allvarligt på skolor som inte håller tillräcklig kvalitet.

Därför vill vi införa ett nytt system med så kallade »kunskapskontrakt«, vilket innebär skräddarsydda lösningar för skolor som inte når upp till nationella kvalitetskrav. Skolinspektionen ska ges möjlighet att begränsa fristående skolors vinstuttag när de står under ett kunskapskontrakt.

2. Bör det fria skolvalet förändras på något sätt och i så fall hur?

Vi vill utveckla det fria skolvalet, och vi vill införa ett aktivt obligatoriskt skolval i hela Sverige. Vi har också ställt oss bakom att införa ett gemensamt antagningssystem för kommuner och friskolor samt en skolvalsperiod under vilken elever och föräldrar gör sina skolval.

3. Ska det råda fri etableringsrätt för skolor i kommunerna? Om inte – hur och på vilket sätt bör etableringen regleras?

Vi vill inte begränsa etableringsrätten för skolor och säger nej till förslag om så kallat »kommunalt veto«. Sverige ska ha en mångfald av skolor och det fria skolvalet har kommit för att stanna.

4. Finns det problem med betygsinflation inom svenska skolan? Vad beror det i så fall på och hur ska det förhindras?

Betygsinflation mäts oftast som skillnaden mellan slutbetyg och betyg på de nationella proven. Det är ett missvisande sätt att mäta eftersom de nationella proven inte heltäckande mäter elevens kunskaper. Forskningen går isär gällande betygsinflation, men klart är att vi inte kan säkerställa en likvärdig nationell bedömning eftersom det inte finns någon tillförlitlig central kunskapsmätning av svenska elever.

Moderaterna vill ersätta de nationella proven med centrala prov som är jämförbara över tid och följer läroplanernas mål och genomförs i olika årskurser. Skriftliga prov ska vara digitala, och de ska rättas och bedömas externt. I förskoleklass och upp till årskurs tre ska diagnostiska prov införas. Dessa ska vara frikopplade från betyg och främst ge en återkoppling till skolhuvudmän, rektorer och lärare om elevernas tidiga kunskapsutveckling i framför allt att läsa, skriva och räkna.

Vi vill också utreda om de nya centrala proven ska utvecklas till en standardiserad studentexamen så att slutbetyg förankras i provresultaten. Detta har den nuvarande regeringen redan förberett för genom att ändra relationen mellan prov- och slutbetyg så resultaten vid de nationella proven särskilt beaktas vid betygssättning.

5. Vill ert parti skärpa kvalitetskraven på skolor på något sätt och hur ska den här kontrollen i så fall gå till?

Moderaterna vill införa nationella kvalitetskrav och kunskapskontrakt. Det är ett reformpaket för att alla skolor ska hålla en hög nivå och att de skolor som inte når tillräckligt goda resultat ska åläggas att genomföra åtgärder som vänder resultaten. Ett första steg är att införa nationella kvalitetskrav för alla skolor som kontrolleras av Skolinspektionen.

De skolor som inte klarar de nationella kvalitetskraven ska tillsammans med Skolverket ta fram ett paket med åtgärder för att förbättra resultaten. Ytterst vill vi att skolor, oavsett huvudman, ska läggas ned om de inte kan garantera alla elever en fullgod utbildning.

6. Vill ni förändra betygssystemet och i så fall hur?

Skolverkets utvärdering av betyg i årskurs 6 visar ett större fokus på elevernas kunskapsutveckling. Hälften av lärarna uppger att det är lättare att förstå elevernas kunskapsnivå och åtta av tio elever säger sig vara mer motiverade i skolan. Moderaterna vill på sikt införa betyg från och med årskurs 3.

Samtidigt behöver betygssystemet ses över. De nya betygskriterierna har kritiserats för att de är krångliga och upplevs av många som orättvisa. Nu ska Skolverket ta fram nya allmänna råd till lärare för att göra det lättare vid betygssättning. Moderaterna är också positiva till att Skolverket ska se över kursplanerna så att de får en tydligare betoning på faktakunskaper och att kunskapskraven renodlas.

7.  Är skolsegregationen ett problem, och i så fall varför och hur ska den hindras?

Ja, Skolverkets utvärdering visar att elevernas socioekonomiska bakgrund sedan slutet av 00-talet har fått en ökad betydelse för hur de lyckas i grundskolan. De bästa verktygen mot segregation är att bryta bostadssegregationen och se till att fler föräldrar arbetar och färre lever i utanförskap.

Moderaterna förespråkar därtill aktivt obligatoriskt skolval och kvalitetsåtgärder för att säkerställa att alla skolor är bra skolor. Vi vill bland annat utöka undervisningstiden i skolan med en timme per dag med särskilt fokus på svenska och matematik. Moderaterna vill också att nyanlända barn och barn till nyanlända föräldrar ska omfattas av en obligatorisk språkförskola om 15 timmar i veckan från 3 års ålder för att säkerställa tillräckliga kunskaper i svenska när de börjar skolan.

8. Hur ska fler motiveras till att bli lärare och hur ska de förmås att stanna kvar i yrket?

Vi vill förbättra lärarutbildningen genom att höja kvaliteten och förbättra antagningen, bland annat genom antagnings- och lämplighetsprov som enligt utvärderingar visat gott resultat. Vi vill öppna upp KPU, den utbildningsväg som finns för akademiker som vill sadla om till lärare, genom att förkorta utbildningen och ge behörighet i fler lärarkategorier än i dag.

Vi vill fortsätta satsa på karriärtjänster och se till att lärare har tid att planera och följa upp sin undervisning – bland annat genom inrättande av lärarassistenter som stöttar lärarna. Alla lärare ska också ha rätt till en individuell kompetensutvecklingsplan och möjligheter att fylla på sina kunskaper under hela yrkeslivet. Skolkommissionens förslag om att inrätta ett professionsprogram för lärar- och skolledaryrkena är ett steg i rätt riktning.

9. Varför är det så många elever på vissa håll som går ut utan fullständiga betyg, och vad krävs för att fler ska få gymnasiebehörighet?

En orsak är att rätt stöd sätts in alldeles för sent. Det finns elever som går genom hela grundskolan utan att lära sig läsa och skriva ordentligt. Det är oacceptabelt. Moderaterna satsar därför på mer stöd tidigare i åldrarna. Vi vill införa språkförskola för nyanlända.

För barn till föräldrar som är beroende av försörjningsstöd eller är arbetslösa bör rätten till allmän förskola utökas till 30 timmar i veckan. Vi vill att förskoleklassen görs om till ny årskurs ett, så att lågstadiet blir fyraårigt. Samtidigt ska skoldagarna utökas med en timme med fokus på svenska och matematik. I mellan- och högstadiet vill vi se utökad lovskola för elever som inte nått målen under läsåret.

10. Vill ert parti förstatliga skolan?

Nej. Kommunerna ska fortsatt ha ansvaret för skolan. Däremot vill Moderaterna se ett tydligare statligt ansvar för att vända utvecklingen på de skolor som brister, oavsett huvudman. Det vill vi göra genom att både skärpa kvalitetskraven och förbättra tillsynen. Syftet är att ge en tydlig bild om skolan lyckas med kunskapsuppdraget. Skolor som brister ska få obligatoriska åtgärdsprogram, och ytterst ska staten kunna lägga ned skolor som inte förbättras.