Moderaterna inser att de håller på att förlora valet. Därför skickar de upp en brun testballong som de hoppas ska vända opinionen.
Poängen med en hundvisselpipa är att den avger ljud på ultraljudsfrekvenser som hundar kan höra, men inte människor. Den kan användas för att träna ”människans bästa vän” och finns numer som en applikation till din iPhone. I iTunes App Store kostar en hundvissla sju kronor och du kan själv reglera ljudfrekvensen.
I morse fick moderaten Cecilia Magnusson från Göteborg fylla hela utrymmet på Sveriges alltjämt viktigaste åsiktsplattform: DN-debatt. Magnusson har varit riksdagsledamot i inte mindre än 16 år och är en trogen arbetare i den moderata vingården som sedan 2004 leder M i kulturutskottet.
Magnussons artikel är välskriven och resonerande, vilket ska linda in den ytterst kontroversiella slutsats som hennes argumentation landar i: ”Att Sverige, precis som nu skett i både Danmark och Norge och tidigare även i Nederländerna och Storbritannien, förbjuder gatutiggeriet.”
Men att lösa fattigdom och social utsatthet med juridik är naturligtvis ingen lösning. Så enkel är inte problematiken med fattigdom, stora inkomstskillnader i en union med fri rörlighet, och ökat tiggeri. Det vet Magnusson. Ett tränat öra bör därför misstänka att artikeln är ett ljud från en hundvissla.
I USA används begreppet ”dog-whistle politics” när ett politiskt budskap signalerar en sak till den breda allmänheten, samtidigt som budskapet har en annan resonans hos en mer specifik grupp. I det sammanhanget blir Magnussons utspel riktigt obehagligt.
Artikeln på DN-debatt publicerades på nätet klockan 00:40. Tidigt i morse började artikeln kritiseras kraftfullt i sociala medier. Farhågan, som även undertecknad gav uttryck för, är att M inser att de håller på att förlora valet. Därför skickar de upp en brun testballong som möjligen kan bli politisk game changer – minns hur förslaget om språktest för medborgarskap anses ha lyft FP i valet 2002. Samtidigt kan mörkblå kärntrupper, SD-väljare och SD:s partiledning uppfatta en blinkning med högerögat.
Men redan 06:54 på morgonen publicerade TT en nyhet i vilken Oscar Karlflo, pressekreterare för M, meddelar att Magnussons linje inte stöds av partiet. Senare under morgonen får TT tag på justitieminister Beatrice Ask som säger att ”ett förbud inte löser problemet”.
I intervjun, som TT publicerar 08:42 och som läggs ut på nätet av Sveriges Radio bara 12 minuter senare, menar Ask att det är synd att det inte är partiets officiella ståndpunkt om tiggeri som uppmärksammas. Men Ask resonerar även kring Magnussons utspel: ”Vi är ett stort, brett och öppet parti med många engagerade människor. Om detta är något hon blir populär för hemma får väl framtiden utvisa”.
Att en erfaren riksdagsledamot som tillhör samma parti som statsministern skriver om ett ytterst kontroversiellt ämne på DN-debatt mitt under en valrörelse utan partiledningens kännedom får betraktas som osannolikt. Morgonen kan misstänkas vara en avancerad hundvissla: Ut med det kontroversiella budskapet, men dementera omedelbart och bestämt.
För en mittenväljare ska det framstå som om en enskild moderat sa något lite väl spetsigt om det växande tiggeriet – i sig ett välkänt problem – och omedelbart blev tystad. I bästa fall blåser nyheten bara förbi under en stressig morgontimme. Men den bruna testballongen har likt hundvisslan redan signalerat vad den ska till mer konservativa och främlingsfientliga väljare.
En riktig cyniker framhåller även profetian av DI:s politiske chefredaktör PM Nilsson – att det är för tidigt att räkna ut alliansen, som kan regera vidare med stöd av SD. Var det här en visselsignal inför den parlamentariska situation som förväntas bli rörig i höst?
Alternativet är att Magnusson kastar in en brandfackla på DN-debatt utan att moderater i mer central position har någon aning alls. Det är vad M-spinnet går ut på just nu. I så fall är Nuon-partiet Moderaterna i ännu värre upplösningstillstånd än vad ryktena om partisekreteraren Kent Perssons svaga ställning gör gällande. Det är självfallet en möjlig förklaring, som i så fall ställer andra allvarliga frågor om tillståndet i Sveriges näst största parti.
Viktigast är dock att de partier som vill bilda en ny regering inte låter sig distraheras. Magnussons artikel ska bemötas med humanism, besinning och fortsatt fokus på valets huvudfrågor – inklusive förslag som kan minska fattigdom och de sociala problem som är tiggeriets orsak.
Så kan Sverige, ett i grunden humanistiskt land, få en ny regering som inte bygger på stöd av Cecilia Magnussons voteringsknapp.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
