Välfärd En absolut majoritet av regionerna vill att statsbidragen ska räknas upp automatiskt i takt med kostnadsökningarna varje år, visar Dagens Arenas kartläggning. Men förändringen skulle inte räcka för att rädda regioner från underskott.
”Den ekonomiska bristen är större än vad en indexering av statsbidrag motsvarar”, kommenterar M-ledda Östergötland.
Regionstyrelsen i 18 av landets 21 regioner uppger att de är positiva till indexering av generella statsbidrag, visar Dagens Arenas enkät. Förslaget lades fram av Socialdemokraterna under Almedalsveckan förra året som ett sätt att säkra välfärdens finansiering.
Generella statsbidrag är pengar som regionerna själva bestämmer hur de ska användas. Indexering innebär att de höjs automatiskt varje år i takt med inflationen – kostnadsökningarna i samhället.
Den ekonomiska pressen på regionerna ökade redan förra året när kostnaderna rusade, till exempel kraftigt höjda pensionskostnader inom offentlig sektor. 2023 beräknas regionernas underskott landa på -15 miljarder kronor och 2024 på -24 miljarder kronor, enligt Sveriges kommuner och regioners, SKR:s, prognos.
Flera regioner drar ned på verksamhet i vården för att klara sina kostnader. Andra skjuter underskott på framtiden genom att lägga en minusbudget och planera för högre utgifter än inkomsterna räcker till. Två regioner höjer skatten för att klara bland annat kostnader för vården.
Underskotten drar iväg 2024
Samtidigt har vissa regioner gjort mycket goda resultat senaste åren. Stockholm sticker ut med ett överskott på 4,9 miljarder kronor 2021. Men 2024 har det vänt till underskott på -4 miljarder kronor för huvudstadsregionen.
Flera regioner lyfter vikten av att kunna planera ekonomin bättre. Om det generella statsbidraget indexerades skulle de veta på förhand hur stora inkomsterna blir. I stället för att som i dag, få beskedet först när regeringen lägger fram årets höstbudget.
– Det blir ryckigt. Ibland kan det bli en plötslig höjning för att det till exempel är valår, från att ha varit mager utdelning åren innan, säger Carl-Johan Sonesson (M), regionstyrelsens ordförande i region Skåne.
Han är för indexeringen av generella statsbidrag och driver frågan när han träffar ministrar och andra som kan påverka.
– Responsen är att det är svårt att ändra ett system.
Inte fått gehör
Mikael Johansson (M), regionstyrelsens ordförande i Kronoberg, är också för men tycker att frågan om indexering ska drivas gemensamt via SKR, där han själv sitter i styrelsen.
– SKR pratar med regeringen med jämna mellanrum, vi försöker påverka därigenom.
De två regioner som svarat nej på frågan om de tycker att statsbidragen ska indexeras leds av M, Uppsala och Södermanland. Västmanland, som också leds av M, vill inte svara på frågan. De tycker att det är viktigare att fler av statsbidrag görs generella istället för riktade.
Den aspekten poängterar flera regioner. Alltför många riktade statsbidrag behöver göras om till generella så att regionerna själva får bestämma vad de ska lägga pengarna på, istället för att regeringen bestämt det på förhand.
Frågan drivs även gemensamt genom SKR, som också tar upp att de riktade bidragen innebär mycket administration i form av ansökningsprocesser och uppföljning för regionerna.
Indexering räcker inte
För Emilie Orring, regionstyrelsens ordförande i Uppsala, är frågan om riktade och generella bidrag den viktigaste.
– Jag driver att vi ska minska andelen riktade statsbidrag. Frågan om indexering driver jag inte och har svårt att se att jag kommer att göra det, säger hon.
Istället för att be om mer pengar genom indexering av statsbidragen behöver regioner och kommuner vara självkritiska och se över hur de använder skattepengar, menar Emilie Orring.
För de flesta räcker dock inte en indexering för att undvika neddragningar. Endast tre av regionerna som svarat på Dagens Arenas enkät uppger att det vore tillräckligt.
”Vi behöver se över våra verksamhetskostnader ändå och sannolikt göra inskränkningar. Men utan indexering blir konsekvensen mycket allvarlig”, kommenterar S-styrda region Jämtland-Härjedalen.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
