Barnfattigdom För 30 år sedan var fattigdom lika vanligt bland barn med svensk som utländsk bakgrund. I dag är bilden en helt annan, visar en ny studie.
Fattigdomstalen, det vill säga hushåll med inkomster lägre än 60 procent av medianinkomster, bland barn till svenskfödda föräldrar har inte ökat sedan 80-talet. Däremot har de ökat för invandrarbarn. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet där man undersökt inkomstfördelningen de tre senaste decennierna.
– Bland de fattiga barnen på 80-talet var det lika vanligt att ha svensk som utländsk bakgrund som bland resten av befolkningen. Det där har helt förändrats. I dag har en majoritet av barnen som är fattiga utländsk bakgrund, säger Torun Österberg, docent i socialt arbete.
Det finns flera orsaker till utvecklingen.
– Det beror framför allt på en skillnad i arbetslöshet mellan svenskfödda och utrikes födda. Men också på att transfereringssystemet förändrats. Det har fått en helt annan ekonomisk innebörd att vara utan arbete. A-kassan, barnbidraget och försörjningsstödet har inte uppdaterats i samma takt som inkomsterna har ökat.
Det är en politisk fråga hur stora skillnader vi vill ha mellan de som är i arbete och de som inte är det.
Studien visar också att utbildningsnivån spelar stor roll. Hälften av barnen med utrikesfödda föräldrar med enbart grundskoleutbildning lever i fattigdom. Om föräldrarna har en minst treårig högskoleutbildning handlar det i stället om 20 procent.
För att komma tillrätta med inkomstklyftorna behöver man därför satsa på utbildning och på att få fler i arbete, säger Torun Österberg.
– Antingen måste vi få en bättre arbetsmarknadsintegrering eller så måste vi se över fördelningssystemet. Det är en politisk fråga hur stora skillnader vi vill ha mellan de som är i arbete och de som inte är det.
Men barnfattigdom står inte högst upp på den politiska agendan i dag, menar Torun Österberg. En orsak skulle kunna vara att det inte är röststarka grupper som är drabbade.
– Vi vet att utrikes födda röstar i mindre utsträckning och man kan fundera över hur stor tillgång man har till andra sätt att bilda opinion.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
