klimatet Mycket pekar på en försvagad klimatpolitik med det regeringsunderlag som väntas ha makten kommande fyra år. SD utmärker sig genom att förminska betydelsen av Sveriges utsläpp, medan Liberalerna kallar sig det gröna borgerliga partiet. Dagens Arena har pratat med experter om vilken klimatpolitik vi kan förvänta oss av den nya regeringen.
Kärnkraft och sänkt pris på bensin och diesel har tillhört huvudbudskapen i valrörelsen för en majoritet av partierna i det vinnande blocket. Flera undersökningar, bland annat av Supermiljöbloggen och forskningsnätverket Researcher’s desk, pekar ut de valvinnande partierna som sämst i klassen inom klimat- och miljöpolitiken.
Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna (Moderaterna valde att inte svara på enkäten) hamnar i botten i Researcher’s desks jämförelse, det vill säga deras politik är längst från vad vetenskapen säger behöver göras för att hindra den globala uppvärmningen.
Enligt Naturskyddsföreningen har M, KD och SD utgjort ”en trio bromsklossar” när det gäller reformer på klimat- och miljöområdet.
Klimatmålen för 2030 är hotade, skriver klimatdebattören Mattias Goldmann på Supermiljöbloggen. Enligt hans valgranskning av partiernas klimat- och miljöpolitik vill alla partier på Kristerssons sida sänka reduktionsplikten* till EU:s miniminivå och sänka skatten på bensin och diesel ”mer än vad EU tillåter”. I år är reduktionsplikten 7,8 procent för bensin och 30,5 procent för diesel. Tanken hittills har varit en successiv höjning fram till 2030 då den ska ligga på 28 respektive 66 procent för de två fossila bränslena.
Men det här kan det nu bli ändring på.
– M, KD och SD har lovat att nivåerna i reduktionsplikten kan skäras ned omgående, från dagens cirka 30 procent till 5–6 procent på diesel. Det skulle öka utsläppen med sex miljoner ton per år, det är enorma siffror, säger Beatrice Rindevall som är miljödebattör och skribent på Supermiljöbloggen.
Även Björn-Ola Linnér, professor vid Tema Miljöförändring på Linköpings universitet, tror att det blir skatteminskningar och sänkt reduktionsplikt för bensin och diesel.
– Det kommer göra det svårare att uppnå Sveriges klimatmål. Det visar också på att när man gör en omställning är det viktigt att visa tydligt att den är rättvis, för annars får man inte folk med sig. Man borde jobba mer med att kompensera folk i glesbygd än att sänka bränslepriset för alla, säger Björn-Ola Linnér.
Liberalerna kallar sig ett grönt borgerligt parti och positionerar sig mot MP som de menar kom till för att stoppa tillväxt. L tror att lösningen är ”tillväxt och teknik”. Partiet har också enligt flera jämförelser en betydligt mer ambitiös klimatpolitik än de andra, även bättre än S och C i till exempel Researcher’s desks mätning.
När DN gjorde en enkät med riksdagspartierna före valet utmärkte sig Liberalerna som mer entusiastiska till olika klimatförslag än M, SD och KD. Exempelvis är L det enda av de fyra samarbetspartierna som ställer sig bakom EU:s mål om biologisk mångfald, vill skärpa klimatstyrningen av jordbruksstöden och öka resurserna för att klimatanpassa samhället.
Frågan är hur mycket det kan påverka majoritetens politik?
– Liberalerna utmärker sig åt det positiva hållet, särskilt kring skog och våtmarker. Men deras klimatpolitik bygger generellt på en överoptimism när det gäller nya tekniker, och i tidigare samarbeten har klimat- och miljöfrågor inte varit prioriterade i förhandlingarna. Att det skulle bli annorlunda den här gången är tveksamt, säger Beatrice Rindevall.
I de fyra partiernas valmanifest sticker Moderaterna ut med en mycket längre del om klimat och miljö än övriga (men också ett generellt ganska omfattande valmanifest). Där ingår dock saker som att värna möjligheten till friluftsliv och att stoppa nedskräpning genom att ordningsvakter får bötfälla privatpersoner.
Vad alla fyra partierna är överens om är att satsa på kärnkraften. Liberalerna vill dessutom satsa på sol- och vindkraft. Moderaterna vill bygga ut vindkraften, men försiktigt. Både M och L vill behålla det kommunala vetot mot ny vindkraft. KD vill ”värna vattenkraften”.
M och KD vill stärka äganderätten för skogen. Moderaterna vill dessutom minska ytan skog som skyddas, men stärka skyddet för biologisk mångfald på den yta som är kvar. M vill att statliga Sveaskog ska sälja av skog till regionala ägare. Liberalerna vill skydda värdefull natur och värna biologisk mångfald.
Sverker Jagers är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och i klimatledarskap vid Uppsala universitet. Han är mer orolig för minskat bistånd, än hur den inhemska politiken vad gäller koldioxidutsläpp kan tänkas påverkas av en ny regeringskonstellation.
– Minskar man biståndet, oavsett om det är generellt eller nischat, så lär det få inflytande på Sveriges klimatpolitik, bland annat när det gäller hur mycket av utveckling som kommer ske med hjälp av fossila bränslen och hur stor klimatanpassning som ges stöd i sårbara och fattiga länder, säger Sverker Jagers.
I Sverige pågår redan omställningen i ökande takt – en utveckling som blir svår att vända, menar han.
– Det är så mycket igångsatt i både Sverige och EU som vi ännu inte sett resultatet av. Stora delar av svensk industri gör omställningar, som utfasning av bilar som drivs med fossila bränslen. Klart man hade kunnat göra mycket mer, men det kommer inte helt stanna av, säger Sverker Jagers.
Aksel Sundström, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, säger att Moderaterna och samarbetspartierna står inför en ”retorisk balansgång”, där man har intresse av att försöka få energifrågan att framstå som en fråga om miljö och klimat.
– Man vill kunna peka på sänkta priser för drivmedel, men behöver eventuellt täcka upp mot varnande röster kring ökade utsläpp från transporter. Det är väl en lågoddsare att man då lyfter fram tekniska investeringar i energi, säger Aksel Sundström och lägger till att resultatet är något vi får följa kommande år.
Björn-Ola Linnér önskar att diskussionen nu, efter valet, kommer att vidgas när det gäller behovet av breda insatser för klimatomställning.
– Det finns en riksdagsmajoritet för att upprätthålla de svenska klimatmålen. Men där EU-kommissionen pratar om en samhällsomställning som inbegriper alla samhällsområden, blir det i Sverige mer en fråga om kärnkraft jämfört med EU och övriga Europa, säger Björn-Ola Linnér.
Beatrice Rindevall betonar att klimatåtgärderna varit helt otillräckliga även med den regering vi har haft den senaste mandatperioden och att vi nu kan vänta oss en ambitionsminskning.
– Övertro på framtida tekniker eller kärnkraft som tar många år att bygga kommer knappast att lösa problemen, det skulle bara en politik som ställer om samhället till rimliga priser nu direkt kunna göra. Inget av högerpartierna står idag bakom en sådan politik, och Sverigedemokraterna har rakt ut sagt att de inte strävar efter att klara Sveriges klimatmål. En ny analys från Meteorologiska världsorganisationen visar att världens klimatinsatser måste sjufaldigas för att hålla oss till max 1,5 grad, och det behöver ske nu, inte om några år, säger Beatrice Rindevall.
*Reduktionsplikten innebär ett krav på att drivmedelsleverantörerna blandar in förnybara drivmedel i bensin och diesel för att minska utsläppen av koldioxid, vilket har gett ökade literpriser eftersom biodrivmedlen är dyrare.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
